Frågade kollegan, på mail, om vi skulle ta lunchen ihop vi pratat om länge. Och hon svarar ljudligt, varvid genast en annan kollega vill följa med.
Jag vill inte äta lunch med honom.
Klantröv.
Uppdatering:
Kollegan bad om ursäkt, spontant, och skämdes för sitt osmidiga tilltag.
Lunchen (dumplings) var äcklig och full av koriander. Nej, dumplings är så inte min grej.
tisdag 21 augusti 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Buhu, jag vill inte leka tre.........isch barnrumpor !
SvaraRaderaBabianrövsnyllet: Du ska skriva under, dumdjävel.
SvaraRaderaDet här var för övrigt en av de dummaste kommentarerna på länge.
Det finns tillfällen när jag vill umgås och prata ostört med en vän. Då vill jag inte ha godtycklig kollega med, som tvingar fram endast de samtalsämnen som funkar mellan kollegor som inte känner varandra.
Apropå barnrumpor: Hur moget är det att anonymt kommentera en bloggares exmakes blogg med barnsliga anonyma kommentarer?
DRA ÅT HELVETE.
Att folk orkar.
SvaraRaderaKim
Gav mig en chans att skriva "dra åt helvete."
SvaraRaderaÄven om teorin visat sig vara helt uppåt väggarna gillar jag idén från 50-talet (är det väl? Någon psykolog som vill rätta mig?) om Aggressioner, som vore de fysiska entiteter man ibland behöver få ur sig.
Jag fattar absolut grejen med ilska, det är en SKÖN känsla att bli arg. Helst blir jag konstruktivt förbannad, men det är ju inte alltid det går......
SvaraRaderaKim
Egentligen avskyr jag att bli förbannad, men det kan vara skönt att få kasta sin skit på ett troll ibland.
SvaraRaderaTänker du att det är nån du känner när troll dyker upp, eller att det är någon som bara tar en blogg på random?
SvaraRaderaKim
Nej, jag tror inte det är folk jag känner. Däremot vet jag att åtminstone ett troll (Babianrövsnyllet) är en människa som gärna läser min exfrus blogg. Det är isåfall alltså en så sorglig typ att hen...
SvaraRadera1. ...tar det mitt ex skriver som självklar objektiv sanning
2. ...lyckas leta reda på mig här och
3. ...menar sig ha rätt att ha åsikter om mig.
Sammanfattningsvis: en djävligt sorglig person.