...som måste åka till Milano i början på April.
Uppdatering:
För att riktigt späka mig, tar jag en dag semester och åker i förväg, för att få en ensam dag innan kollegorna dyker upp.
tisdag 25 januari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Stackars... "Fölla me?" (för att citera Liten)
SvaraRaderaKan bli svårt.
SvaraRaderaDet är inte jag som bjuder in, beställer, betalar eller sätter dagordning.
Å fy fan så tråkigt. Själv måste jag åka till Hongkong och bo på lyxhotell i mars...
SvaraRaderaFy satan va synd det är om dig.
SvaraRaderaOm jag ger dig cashitas, kan du smuggla hem objektiv till mig då? ;-)
Jag tror inte folk förstår hur vi lider.
Fan. Synd. Hade verkligen behövt semester. Fira fölsedag i Milano..."neeeej, mååååste jag?"
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaÅngest inför den resan måste vara total...ja menar, tänk att tvingas äta god mat, uppleva solsken och slippa sin familj...fast du kommer vara omgiven av nötter som inte talar svenska hahahha
SvaraRaderaNötter som inte talar svenska är inte ett problem. De talar förmodligen något annat, och jag ska ändå inte prata med folk, utan på sin höjd beställa kaffe och mat och sånt. Stackars mig.
SvaraRaderaBara man är beredd på att allt är på italienska, så behöver det inte bli besvärligt. Kaffe heter väl caffè på italienska, om jag inte missminner mig. Italienare är dessutom ena djävlar på kroppsspråk och, åtminstone enligt min erfarenhet, väldigt benägna att försöka hjälpa till.
SvaraRaderaJag är inte det minsta orolig.
SvaraRadera