Jag sitter, sedan början av september, hos en extern kund för första gången under mina snart fem år som konsult, efter att tidigare bara ha jobbat från vårt eget kontor.
Jag är lite nervös, faktiskt. Man är så mycket mer utlämnad här, och yrkesmässigt kan jag föreställa mig få saker som vore mer skamliga än att få uppdraget avslutat på grund av mina tillkortakommanden.
Nyss fick jag följande mail av min projektledare:
"Jag vill prata med dig skulle du kunna komma ut i köket när jag går dit? "
Jag höll faktiskt på att skita ner mig. Det lät som "Tehataren, du måste sluta titta på porr på arbetstid" eller "Tehataren, du gör för lite här" eller "Tehataren, du bloggar för mycket och skriver för elakt om oss/mig" eller "Vi känner att du inte riktigt klarar av det här."
Det var det inte. Det var
"Tehataren, vi känner att du är mycket mer drivande när det gäller informationsmodellen än Kollegan, så vi vill gärna göra dig formellt ansvarig för den. Du har ju redan jobbat mycket med den, och gjort ett jättebra arbete."
Phu!
Undrar hur det går att köra hem. Sånt där tycker jag är djävligt jobbigt. Jag är SKITRÄDD för att göra bort mig på jobbet. Så därför bloggar jag om det nu. På arbetstid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Besökare sedan 090601:
Å så cool, grattis! Väldigt stort grattis. :)
SvaraRaderaÅ du,kör djä**igt försiktigt när du åker hem. Det är rena dödsarenan i snömodden.
Grattis igen! :)
Gnällig :)
Där ser man! Eller, där ser du!
SvaraRaderaTyp, YEAY!!! (3 e ok)
Jag får omedelbart en magknip och en illamåendeklump i halsen när chefen säger "jag måste prata med dig lite".
SvaraRaderaPå min nuvarande arbetsplats har det alltid varit positivt men det är erfarenheterna från min förra som gör att kroppen går upp i fullständig larmberedskap...
Grattis förresten! Bra jobbat!
SvaraRaderayay! grattis!
SvaraRaderaTack hörrni!
SvaraRaderaAlltså, det är inte så att jag blivit befordra jättemycket. Det är en liten sak.
Det viktiga med inlägget var att jag höll på att skita ner mig av mailet jag fick.
Men tack!
FAN!
SvaraRaderaJag fick precis ett likadant mail, och reagerade precis likadant! Dessutom från en person som jag inte ens vet vem det är (det är ett stort företag), men vars mailsignatur inbegriper "Manager R&D". Tur jag jobbar hemma idag, så pulsen håller sig på ynka 160...
Åh, jag är så satans nöjd med att ha slutat med datakonsultandet.
SvaraRaderaAtt omskola sig till socionom var det bästa jag någonsin gjort!
Den där ständiga spänningen i kroppen och de påtvingade fikorna och projektlederiefraserna och allt bajsnödigt med deadlines och powerpoints och gud vet vad.
Nu är det människor, komunikation, livet, döden, närhet, kontakt och annat mänskligt som gäller. Och det känns så bra.
Det jag gör spelar roll. Den känslan hade jag inte förut.