torsdag 6 januari 2011

En lite intressant dag, minsann

Dagen började ju redan spännande med att jag gjorde ett Dagens Outfit-inlägg. Det fanns ett skäl till den spektakulärt modemedvetna klädseln. Det skulle byggas här idag.

Jag och sonen handlade på Bauhaus. Bland annat denna. Den har laaaaaaaaaaser!



Den överlämnades, i sin skitstora kartong, som en kärleksgåva till min hustru. Hon var, i sin tur, så kärleksfullt storsint att hon lät mig låna den resten av dagen. Tänk va, vilken tur att hon fick den precis just idag, när jag skulle bygga med reglar.

Svärföräldrarna ställde upp också. Svärfar med viss erfarenhet av snickrande och ytterligare verktyg (mer såg, t.ex), svärmor med att passa barn. Svärfar kör mercedes. En snart tio år gammal (eller är den tio nu, kanske?) C180D. Det är ungefär det sämsta man kan ha i snö, näst efter möjligen en Chevrolet Impala '73. Han körde fast utanför min kriminella grannes hus. Sagda granne sitter inne i två år för något ekonomiskt fuffens. Givet hans vanliga umgänge gissar vi att han hjälpt till att tvätta knarkpengar. Ut klev en kvinna, och erbjöd sin snöskyffel. Hon hade skor, mjukisbyxor och en mjukiströja. Till skillnad från 30+ bär hon inte alltid sina nycklar i höger framficka. Nejdå. Hon lämnade sina i nyckelskåpet och stängde dörren. Nämnde jag att hennes hyresvärd sitter inne? Det är inte skitenkelt att be om reservnyckeln då, inte. Hans mamma, som egentligen äger huset, och som hyresgästen uppenbarligen hade kontakt med, var också bortrest. Sannolikt inte insydd dock. Så vad göra?

En snabb överslagsberäkning gav vid handen att en låssmed en trettondag (jour) var dyrare än en glasmästare med hyfsat små glas en vardag. Jag tog alltså hammaren och grannens stege och följde med henne till hennes balkong, genom halvmeterdjup snö, klättrade vigt upp på stegen och svingade mig över balkongräcket, och drog hammaren genom rutan ordentligt. Jag knackade bort lite glas runt hålet och sträckte in armen och öppnade balkongdörren chevalereskt. Hon tackade, gav mig en kram, och frågade om jag gjort det där ofta. Det såg så vant ut. Mycket talar för att hon vet vad hon pratar om.

När så svärföräldrarna några timmar senare tänkte bjuda på pizza kom knappt vår snövessla (Toyota Prius. Har aldrig fastnat innan!) knappt ut. Ja, han hade ju såklart ställt sin i garage i vårt lokala centrum, för att kunna komma hem. Fast... Med skyffel och grus gick det bra, det också.

Snart bor mina söner i Mattisborgen i barnrummet.

Så, vad har jag lärt mig idag? Utöver snickrande, alltså? Jo, filma för helvete när du drar hammaren genom din kriminella maffia-grannes balkongfönster, för annars kommer inte en djävel att tro dig!

5 kommentarer:

  1. Mattisborg minsann... Nåt Helvetesgap under konstruktion?

    SvaraRadera
  2. De kan hoppa till röda bordet, bara de ger fan att flytta till Björngrottan innan de nått puberteten. Det är ok. De får gärna sova ihop i mattisborgen. Och jag ska inte spöa hennes pappa så mycket på borggården.

    SvaraRadera
  3. Klå "hennes" pappa. Är det Stor du tänker släppa in I rövarkulan månntro?

    SvaraRadera
  4. Lätt. Och Liten. De kan få varsin våning parvis.

    SvaraRadera
  5. Schysst. Det blir tyst, lugnt å skönt I min högborg framöver hör jag...

    SvaraRadera