lördag 9 april 2011

Landsmän

Hur kommer det sig att man alltid känner igen sina landsmän utomlands?

Igårkväll satt jag på en lokal sylta, som nog ändå bara var lite lokal och rätt turistig, för de hade meny på engelska. Vid bordet bredvid satt två svenska kvinnor och jag kände igen dem innan jag hörde dem. Svenska kvinnor från svensk småstad.

Efter ett tag kom ett gänga i kavaj gående längs gatan, och innan jag hörde dem över gatans liv, såg jag direkt på dem att de var svenska. Helt riktigt. De bräkte rejält på en sydländsk dialekt, inte helt olik min egen. Jag misstänker att de brukar säga att de jobbar med Media, fast de inte riktigt gör det, utan mest säljer telefonabonemang.

Vad är det med folk? Jag har svårt att dölja att jag är turist, men jag hoppas innerligt att det inte syns så tydligt att jag är Svensk!

Och så en kvällsbild på Tjörkan, bara för att det går...



... och en på en kille som Fattat Det.

3 kommentarer:

  1. Meny på engelska? I Italien? Jag var i Venedig en vecka (snacka om turistort!), och jag såg fanimig inte en enda meny på något annat språk än italienska! Tur att italienska går att gissa sig till ganska hyggligt med lite kunskaper i franska - samt att all pasta naturligtvis heter samma sak som härhemma i Sverige.

    SvaraRadera
  2. Åh! Den på farbrorn är jättebra. Stock photo-kvalitet på den. :D

    SvaraRadera
  3. Tack Jenny!
    Menyer, ja. Hittade några på engelska. Hade svårt att hitta de "bra kvarterskrogarna" och generellt var jag lite besviken på maten. Var nog, i någon mening, på fel ställe.

    SvaraRadera