tisdag 8 februari 2011

Marknadsekonomi och hyresrätter och...

... min kluvenhet.

Apropå Fiats inlägg om hyresrätter

Jag är ganska kluven. Ibland kan jag bli djävligt förbannad på att en massa människor faktiskt inte gjort ett skit med sina liv, medan jag jobbat röven av mig länge Ska Ha. Samma människor som var klassens mobbare och saboterade och förstörde och levde djävel på högstadiet sitter nu med skit till hakan, och kräver att jag ska avstå det jag kämpat hårt för att få. I helvete. Djävla skitskallar, ni kan ta er i röven med en kall hand. Jag bromsar fan inte för er på motorvägen. Skinnskallar och vänsterextremister och allsköns djävla pack som bara gapar och skriker och Ska Ha. Ni ska fan inte ha någon fin innerstadslägenhet, och ni ska inte ha någon fin bil. Ni ska gå på komvux för STUDIELÅN och inte några djävla extra flotta bidrag eller akassa och göra rätt för er om det ska va nåt. Så fan heller att jag bara ger bort till de som redan bara tagit, jämt.

Å andra sidan. Jag vet ju, att han den där djävla grisen i högstadiet, han fick stryk hemma. Det vet jag. Jag kommer ihåg när han satt på mellanstadiet bredvid granntjejen och grät, för pappa var full hemma och han ville inte gå dit, så tuff han var.

Jag vet ju att de flesta som bor i Tensta faktiskt inte haft en rimlig chans. De har kommit hit för att de inte haft något val, verkligne nada, och sedan har de inte fått någon chans. Ingen anställer dem, ingen lär de något de behöver kunna, utan de skickas bara runt i en meningslös vansinneskarusell av "Åtgärder". De som jobbar, de jobbar röven av sig, mycket mer än jag, men de får bara hälften så mycket betalt. Där jag växte upp var reklamutdelning ett sätt att dryga ut fickpengarna för tonåringar, men här är det ett sätt att dryga ut soc, så att man kan skicka hem lite till småsyskonen så att de kan få gå åtminstone ett par, tre år i skola.

Jag fick hjälp med läxorna när jag var barn. Jag fick en hel del ångest också, över en far som bara tyckte jag borde göra mer, och inte begrep varför jag inte fick något gjort. Men jag fick hjälp. Mina föräldrar krökade inte och jag fick aldrig spö.

Sammantaget kan jag nog tycka att problemet inte är att vi inte är tillräckligt Vänster i sverige, utan att vi inte är tillräckligt klassiskt liberala. Alla har inte samma chans. Alla borde få en rimlig chans, och sedan borde det vara upp till var och en att göra något av det. Det ska inte vara alla givet att ha, men det ska vara alla givet att få försöka, och det ska vara alla givet att kunna få betalt för hårt arbete.

5 kommentarer:

  1. Väl talat! Håller med dig.

    SvaraRadera
  2. Och tyvärr är det inte alla som ens vill försöka.

    SvaraRadera
  3. Huskatt, rent tekniskt är det ju sant. ALLA vill inte ens försöka, men det var inte det du menade, eller hur? Jag tror ganska många skulle om de hade en chans. Anmärkningsvärt många idag har verkligen ingenting för att försöka.

    SvaraRadera
  4. Det här var verkligt bra skrivet. Verkligt.

    SvaraRadera