Skolavslutning i kyrkan?

På humanistbloggen får vi idag en ganska elegant, vänlig välformulerad text om nackdelarna med en skolavslutning i kyrkan.

Det är inte riktigt tonen jag brukar anlägga i den här bloggen.

För några år sedan förstod jag inte riktigt problemet. Nu tycker jag det är ett problem. En kyrka är, rätt naturligt, en av de starkaste symbolerna för den kristna tron. Ytterst få församlingar lånar ut sin byggnad, i många avseenden mycket lämplig för skolavslutning, utan det lilla förbehållet att de ska få förmedla sin uppfattning i form av psalmer, som alla hyllar Guds och Jesu storhet och en präst som talar. Bara det att en präst tar på sig sin krage och ställer sig längst fram och talar till eleverna är ett klart avsteg från den konfessionella skolan.

Samma människor som gnäller om religiösa friskolor har ofta problem när det kommer till att avskaffa traditionen med avslutningar i kyrkan. Tradition, i sig, är inte ett argument för att fortsätta med någonting. Vi har, tack och lov, lagt ner en hel rad traditioner på liknande teman de senaste femhundra åren. Häxbränning, kriminalisering av hädelse, tvång att vara med i statskyrkan och så vidare. Varför är just denna religiösa tradition något som är så viktigt att vi måste pracka på alla ickekristna den?

Numera får jag rysningar och obehagskänslor av att kliva in i kyrkan. På dop, när Trygga Räkan sjungs, mår jag illa av den text som förmedlar att barnen kan vara trygga, för Gud ska förgöra deras fiender (läs gärna fjärde versen själv: Tryggare Kan Ingen Vara). Vore jag fortfarande lärare, skulle jag helt kallt
1. Göra vad jag kunde för att inte ha avslutning i kyrkan och
2. om jag misslyckades, vägra delta.

Skolavslutningen innan sommarlovet, ofta med utdelning av eventuella stipendier och liknande, är ofta egentligen den finaste dagen på året för väldigt många elever. Den dagen bör vara befriad från Jesus, för att alla ska kunna delta utan att behöva känna sig som hycklare eller vara illa berörda av allt som religionen faktiskt innebär för rätt många.

Och nu: Några logiska detaljer:
"Men ska inte de som vill få leva med Jesus få göra det?
Ingen nekar de troende att gå i kyrkan. Alla troende får gärna springa direkt till en kyrka och ha en extra avslutning med Gud, Jesus, Mohammed, Psalmer, böner och vad man nu vill. Det hindrar inte att de som inte vill, ska få ha en fin avslutning även de. Att förlägga avslutningen till religiöst neutral mark är inte att neka de religiösa något, utan att låta de ickereligiösa slippa.

"Men kan man inte bara bita ihop lite? Det är ju så fint i kyrkan!"
Nja. Kyrkan är vacker, men det som försigår i kyrkan är inte för mig vackert. Det är en styggelse, något motbjudande äckligt, för mig som icketroende. Nej, jag vill inte behöva bita ihop och utstå detta. Lika lite som jag kräver att någon pingstvän ska sjunga Djävulens lov till death metal-komp, vill jag själv behöva gå till kyrkan och höra en präst och sjunga psalmer.

Sådeså.

Lägg ner avslutningar i kyrkan, med mindre församlingen helt enkelt hyr/lånar ut en vacker lokal, men håller allt religiöst utanför. Det har hänt, och låter sig alltså göras.