söndag 13 juni 2010

Laganda, på förekommen anledning

En laganda för det lag man faktiskt är en del av förstår jag, och kan nog vara bra i många sammanhang, men jag kan inte förstå vad det är med den här inbillade lagandan, som uppträder när någon definierar sin personlighet utifrån ett lag de egentligen inte har någon som helst koppling till.

Den som håller på Sverige i VM är ju, med några få undantag, inte själv med och spelar, och har således inget att säga till om. Varifrån kommer känslan av "VI vann" hos någon som suttit i soffan?

Vad är det som får någon som aldrig ens kommit i närheten av en träning med AIK att kalla sig "AIK:are"? Det är en inbillad association till någon de inte har någon som helst koppling till. Det är ett sätt att sno åt sig oförtjänat glans frå de som faktiskt uträttar något. Det är båg och hittepå!

Det är dumheter. Som att kalla sig adlig för att man en gång sett kungen på TV.

7 kommentarer:

  1. Hm...sant.
    MEN...jag känner inte Peret Eriksson privat, har ärligt aldrig sett snubbem och ändå är just Mp "mitt" parti.
    Jag känner inte en enda rödvit dansk spelare, men ändå ser jag dom som "mitt" lag.
    Jag vill helt enkelt att de ska vinna.
    MEN...när "vi" vinner så brukar det vara så att "dom" förlorar...
    Skit, jag kaninte aggitera (satan, ska det vara ett G eller två?) vettigt för det här. Jag ger upp.
    Och kollar vidare på fotboll :D

    SvaraRadera
  2. Gudars, "Peter" tänkte jag och så skrev jag visst skitipannkaka

    SvaraRadera
  3. Alltså, även om jag uppskattar din ansträngning, så är det nog ändå så, Huskatt, att du är åt helvete ute och cyklar på tvären i motvind!

    En av mina stora poänger, som är svår att argumentera emot, är att fotboll är sjukt oviktigt ur ett rationellt perspektiv. Det kvittar verkligen vem som vinner, i alla avseenden utom vem som kan säga "Vi vann".

    Politiska partier, däremot, har enormt stor påverkan på våra liv.

    Din jämförelse haltar inte ens. Den har ramlat, slagit huvudet och kommer aldrig ens att försöka gå.

    Men det är ok. Jag tycker nästan lite om dig ändå. Fast du vill se på fotboll!

    SvaraRadera
  4. hahaha, satan oxå.
    Nja..jag kände det på nått sätt, att vägen hoppade upp och slog till mig i skallen.
    Men...solidaritet ska man väl bygga ? Det kan väl ändå vara liiite rätt tanke?
    (och nu bortser vi helt från den där "vi ska välja lag i skolan grunkan")
    Och rolighets-faktorn? Den måste räknas. Redan på Cesars tid hade de koll på sånt :D

    SvaraRadera
  5. Jag har all förståelse för att du håller på ditt brottarlag.

    Jag har också all förståelse för att den som satsat pengar på ena laget i en fotbollsmatch är engagerad för ena sidan.

    Vad jag inte förstår är hur man associerar sig till ett lag till vilket man egentligen inte har någon anknytning.

    Att man fortfarande kan uppskatta en god match kan jag, på ett rationellt plan, kanske förstå, men det ligger inte för mig.

    SvaraRadera
  6. Aha...nja, om man inte har med laget att göra alls på något sätt, då finns ju inget skäl att ens se matchen/tävlingen.

    SvaraRadera
  7. Precis. Och hur många har egentligen något att med AIK att göra?

    Eller svenska landslaget? Känner du någon som är med? Har du själv tränat med dem?

    SvaraRadera