Igår damp det ner reklam i vår "Ingen Rekam"-märkta brevlåda.
En villatidning med information om hur man hänger upp gardiner och var man ska ställa soffan och en leende hemmafru på omslaget.
När jag får tid och behöver få utlopp för missnöje, tänker jag ta ut det på det tryckta eländet för allmän beskådan.
Fortsättning följer. Förmodligen.
tisdag 6 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hos oss är det mäklarjävlarna som inte fattar att "Ej reklam" betyder "Vi vill inte veta vad ni försöker sälja för råtthål i våra kvarter!"
SvaraRaderaMäklarna är ett pack för sig. Jag brukar skicka mail till dem, och påpeka att det faktum att deras sopor ligger i min brevlåda betyder att de
SvaraRadera1. inte gitter läsa två ord, och bry sig om mina önskemål eller
2. Att de inte är läskunniga eller
3. Att de de är för dumma för att begripa innebörden av orden eller
4. All of the above.
Jag brukar också fråga dem vad som gäller i just deras fall.
I allmänhet kommer en lismande ursäkt i retur.
Och ja, de är värre än de flesta.
och... glömde jag skriva:
SvaraRaderaAlla fyra, var för sig eller i kombination, innebär ju naturligtvis att de är högst olämpliga att hantera något så viktigt som mina bostadsaffärer.
Bor du i villa? Bracka!
SvaraRaderaÄr du tokig?
SvaraRaderaJag bor i Wannabe-villa, i form av Radhus i Förorten. Vi snackar tedrickar-community av värsta sort. Jag känner mig som ett KuKluxKlan-spöke i Harlem varje gång jag sätter foten utanför dörren.
Oj! Stackars jävel.
SvaraRaderaDu har min fulla sympati.
Det är inte en slump att jag har den här bloggen.
SvaraRaderaMina grannar diskuterar på vilken site man bäst köper lökar.
Jag brukar säga till dem att komma och gräva upp vad de vill ha ur våra rabatter, som ingen orkar underhålla ändå. Så fort jag får tid, ork och pengar samtidigt, ska jag asfaltera.