Håriga armhålor

Det har skrivits så mycket om det befängda med internetmobbningen av någon med en orakad armhåla, att jag nog inte har så mycket att tillägga just där.

Utom på en punkt.
Hur mobbarna, framförallt de av hankön, ser sig själva i förhållande till den de mobbat. Det är intressant att så många av facebook-trollen själva ser ut som riksmongon, men ändå har mage att kräva att en annan människa ska uppfylla deras krav på exteriör. Som de klassiska skämten om fettot med stora flugor runt huvudet och trasig t-shirt och flottigt hår som sitter framför datorn kräver att få sätta på en ung, vältränad, välmejkad lättklädd flicka.

Jag kan vara hur sunkig som helst och gå in i en butik, och ändå kräva att få köpa en fin TV. Fine. Tjejen som visades på TV:n var inte en TV. Hon var en människa, en människa vars respekt var och en måste förtjäna, så som gäller med alla människor. Det känns som ett oerhört bakvänt resonemang på så många plan, att man kan betrakta en annan människa som en vara som man har rätt att kritisera, som vore hon en TV i en butik.

"Nej, jag ska fan ha rabatt, för den är repig på baksidan."

Nej, fetto, du får inte ligga med någon som har rakade armhålor. Och inte med någon som inte har det heller, varesig hon låter bli att raka dem som ett statement, för att hon tycker det är jobbigt, för att hon tycker tofsarna är fina, eller för något annat. Som det brukar heta: Är du så djävla bra själv då? Svaret är nog. Nej, FÖR HELVETE inte.

Och alla ni, som läser detta, och inte rakar er under armarna. Det har väl fan inte jag med att göra?!

Brasklapp: Jag lägger själv ingen värdering i charmhålor, så länge du faktiskt inte luktar illa i min närvaro. DÅ tänker jag förbehålla mig rätten att tycka du är äcklig. Oavsett kön.