Carpe Diem x2

På tunnelbanan idag, på väg till en trevlig och välrennomerad restaurang, hamnade jag bredvid en kvinna i 40-årsåldern. Hon hade en frisyr som såg ut som "Jag kan inte bestämma mig, men vill gärna se ut som alla andra tanter" och kanske hade kommenterats som "piffig" av kollegorna på konsum när den var ny. För en månad sedan. Hon hade en oansenlig aprikosfärgad för tajt tröja som framhävde hennes rikliga valkar. Hon hade vita halvlånga shorts, återigen som om hon inte kunnat bestämma sig. Slampiga löjligt korta, eller elegant långa? Nej, jag tar de på rean på från postorderföretagets katalog. Papperskatalogen. Inte nätet.

Hon bar också matchande halsband och armband som förkunnade antitesen till vad hela hennes övriga yttre antydde. Har du redan gissat?

"Carpe Diem"

Jag har svårt att föreställa mig någon som så tydligt proklamerar bredaste, enklaste, tråkigaste vägen till döden. Jag sätter fem spänn på att hon aldrig i sitt liv fångat dagen, utom den gången hon slog på stort och valde vispgrädden till kulglassen från Sia.

Stackars sate. Jag lider med dig!!!