söndag 16 maj 2010

"Jag ska döda alla dummisar i skogen!"

Ovanstående citat klämde grannpojken, knappt fem år, ur sig idag. Han hade "vapen" i fickorna (Läs: Pinnar och en stekspade) och skulle gå ut i skogen efter maten. Där skulle han "döda alla dummisar i skogen."

Det där tycker jag är ett mycket intressant uttalande från en så liten pojke. Det är extra intressant sett ur perspektivet 30+ hade, när han skrev det här.

Jag tror absolut att författaren av texten 30+ refererar till har många viktiga poänger. Men jag är lite nyfiken på hur applicerbart det är på små barn. Den här grabben har massor av leksaksvapen av alla slag, han leker ofta Våld av olika slag när han är ute och leker. Han är ytterst sällan våldsam per se, gentemot andra barn eller djur eller så, men han leker ofta våld. Allt han tar i förvandlas till svärd och pistoler och gevär.

En liten leksakspanda blir Kung Fu Panda, as seen on TV, tillsammans med en liten falskt framförd melodi som jag gissar kommer från tv-spelet.

Det där stör mig. Jag blir obehagligt berörd när ett litet barn pekar en naturtrogen replika av ett av de vanligaste vapnen när det gäller att faktiskt döda andra människor. Jag tycker det är obehagligt. Jag har mycket erfarenheter av vapen av alla slag. Jag har jagat mer än många, jag har gjort 15 månaders värnplikt och skjutit med nästan allt som finns, och jag har tävlingsskjutit både pistol och gevär. Jag tycker det är obehagligt.

Och jag tycker inte det är ok att en fyraåring planerar att gå ut och "döda alla dummisar i skogen."

12 kommentarer:

  1. Jaa du, i det här fallet får du nog maila Anna Wahlgren.

    SvaraRadera
  2. Varför skulle jag fråga en förståndshandikappad alkis utan andra förmågor än just den att spotta ur sig avkomma?

    I det här fallet tror jag att jag observerar en olycklig kombination av videovåld, tv-spel och mycket uppmuntran från en pappa som jag inte kommer att sakna en sekund så fort han flyttat om några veckor!

    Och jag tror grabben kommer att växa upp och bli en bra typ. Inte alls som pappa.

    SvaraRadera
  3. Jag hoppas du förstår att jag var ironisk?

    Ska killens föräldrar separera? Om allt det där våldet kommer från farsans influenser låter det som en bra grej.

    Mina två snubbar visar oerhört få tendenser till sånt där. Visst är det konflikter och bråk, men inget sånt där skit alls. Man får sålla i medieutbudet.

    SvaraRadera
  4. Jodå, ironin var uppenbar, men att hugga på Anna Wahlberg är så lätt att jag inte kunde låta bli!

    Nej, de ska inte separera, men väl flytta härifrån, hela familjen, tack och lov. Han har en ganska bra mamma ,och en storebror som bara är hos pappa på helger och lov och annars hos SIN vettiga mamma.

    Framförallt slipper jag dem här!

    SvaraRadera
  5. Jag hade en sån där snubbe i klassen när jag var liten, och tro mig, det var knappast medieutbudet eller TV-spel som gjorde barn såna på den tiden (oj, nu lät det som om jag talade till ungdomar och inte till gubbar).

    Den här killen var sån redan på lekis. Allt han ritade fram till vi slutade nian var vapen, krig, stridsvagnar, blod... Han hade till och med en period då han lekte koncentrationsläger med maskar. Han slutade som ingenjör med SD-sympatier.

    SvaraRadera
  6. Den här killen kommer nog inte att få några SD-sympatier, tror jag.

    Den här grabben refererar ofta indirekt till den media han konsumerar, så jag tror att det spelar roll, men jag tror inte det hade gjort det, om inte pappa uppmuntrat det.

    SvaraRadera
  7. Små barn är lättpåverkade. Klart att pojken hade slutat med den sortens uttalanden ifall hans föräldrar varje gång sagt något i stil med "det där accepterar jag absolut inte att du säger". Likaså kommer han att fortsätta ifall de säger "ja, gör det, det låter kul". Inte så att någon kommer tro att han faktiskt kommer att döda någon, men att bara idén, fantasin om det, får leva kvar. Jag delar ditt obehag!

    SvaraRadera
  8. Grabben är som sagt en fin kille bland andra barn. Han delar alltid med sig, han hjälper de mindre barnen och han är helt enkelt en fin kille i Verkligheten, men hans lek ger mig obehagskänslor.

    SvaraRadera
  9. När jag tog min äldsta son på bar gärning lekandes "avrättning"..."Böj fram huvudet, be för ditt liv och så ska jag hugga av det".
    Jag blev rädd.
    Det visade sig att han sett filmklipp på avrättning hemma hos en kamrats äldre bror.
    Så döda alla dummisar, det tolkar jag som rädsla.

    SvaraRadera
  10. Visst kan det vara rädsla, men rädsla för vad?

    Och varför är det ok hemma hos honom?

    SvaraRadera
  11. Rädslan för stora stygga välden? Bristande grund trygghet och apdåliga föräldrar?
    Vem ska vi ge hundhuvudet för en kvaddad unge? Skolan brukar vara poppis...

    SvaraRadera
  12. Han är inte fem fyllda, och han går på ett bra dagis. Det kommer nog hemifrån.

    Och sådär jättekvaddad är han nog inte, tror jag. Bara lite småtrasig. Jag tror verkligen inte han kommer att växa upp och bli en skurk.

    SvaraRadera