Vaccin

Och idag, lite allvar. Har du redan läst detta någon annanstans, har jag föga nytt utöver extra indignation att komma med.

Jag har precis vaccinerat mig mot den vanliga höstflunsan, när nu arbetsgivaren så stiligt bjöd på det. Det tog tre minuter att ta sig från kontoret till vaccinationscentralen, få sprutan och ta sig tillbaka. Den kändes verkligen inte alls.

Vaccin är inte farliga. De flesta märker, kanske, av små influensaliknande symptom ett par dagar, men blir verkligen inte sjuka.

Så varför går inte alla mina kollegor dit och gör det här? Under loppet av några minuter, när jag tänkte tipsa dem om att det inte var en käft där, så väntetiden var noll, fick jag höra följande hjärndöda kommentarer:

1. "Jag tillhör inte riskgruppen"
2. På påpekandet: Men du smittar ju de som gör det, när du blir sjuk? "Men jag går ju inte till jobbet när jag är sjuk"
3. "Det är väl bara Panchisar som gör det?"
4. "Nej, jag tror man blir sjukare av sprutorna"

Ska vi ta och reda ut dem i tur och ordning?

1. "Jag tillhör inte riskgruppen"

Jag skiter i om du tillhör riskgruppen. Bortsett från att det drabbar min vinstdelning att du inte producerar för att du är sjuk, så bryr jag mig inte om dig. Men jag bryr om att du sprider skiten till de som faktiskt kan dö av det. Alltså, vidare till...

2. "Men jag går ju inte till jobbet när jag är sjuk"

Det där är inte sant. Du kommer att gå till jobbet tills du är för sjuk för att kunna jobba. Andra, tredje dagen med feber, som är tidpunkten när du väljer att inte komma hit, har du redan smittat i över en vecka. Värst smittar du faktiskt strax innan symptomen bryter ut, när du fortfarande känner dig friskt. Och dessutom har du ju sannolikt ignorerat signalerna i tre dagar. Så jo, du kommer visst till jobbet när du är sjuk.

3. "Det är väl bara Panchisar som gör det?"

Se ett och två

4. "Nej, jag tror man blir sjukare av sprutorna"

Du jobbar på ett företag som arbetat med system för att hantera testresultat i läkemedelsindustrin. Du borde ha grundläggande koll på vad tester av sådant här är. Hur det funkar. Den här typen av vaccin har man delat ut i ganska många år nu. Ungefär likadant. Smärre modifieringar för nya stammar av influensavirus, men i princip samma sak. Hur ofta har du hört om någon som faktiskt blivit sjuk av vaccinet? Ens ryktesvägen? Inte ens kvällspressen brukar skriva att någon blivit sjuk av vaccinet.

Notera att uttalandet dessutom kom från ett pucko som tror att det är meningsfullt att käka c-vitamin i brusform, trots att alla vet att kroppen kan ta upp ganska lite c-vitamin per tid (det är alltså mycket effektivare att äta en apelsin i timmen), och att nästan allt i den där tabletten kissas ut, och att dessutom modern vetenskap visat att c-vitamin har nästan ingen effekt alls på immunförsvaret. Så kanske, med hänsyn till min 10-månadersbebis, alla dina gravida väninnor och alla gamlingar, att du kunde ta en spruta som inte ens känns, som inte ger några biverkningar och som, för dig, är gratis, istället för alternativet.

Djävla puckon och skitstövlar, ni är så fett på min lista, hela bunten! Jag tänker fan inte bjuda er på mig på någon konferens som mest är tågresa ändå. Jag stannar hemma. (Ja, det skulle jag gjort ändå, men...)

Uppdatering

Hur kommer det sig att annars förståndiga, naturvetenskapligt orienterade människor plötsligt förfaller till hokus-pokus-ryktesspridare och puckon?

Några länkar:

http://www.immunize.org/vis/2flu.pdf

http://en.wikipedia.org/wiki/Vaccine#Developing_immunity

http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/vaccinationer/vaccinationer-a-o/influensa/

*Bilden lånade jag från Läkartidningen

Inspiration, Religion och Tedrickare

Den här bloggen startades sedan en vän och jag diskuterat tedrickarna över några öl och hämtmat på en vacker plats. Vi enades om att det vore gratispoäng att skriva elakt om dumma människor, och välja fokuset tedrickare. Vi skulle låta oss inspireras av olika idoler i bitterhetsträsket, och hon förmedlade raskt bekanta på facebook, vars statusrader nästan ensamma utgjorde stoff till det här.

Nu har jag som sagt hittat en egen inspirationskälla på Fejjan.

"idag blir det lek&pyssel på XX Församling och sen kompislek i eftermiddag."

Visst, är man föräldraledig får man väl ägna sig åt Lek & Pyssel. Och kompisar är ju bra för all del. Men...

Hur kommer det sig att just Svenska Kyrkan erbjuder alternativ till Öppna Förskolan, komplett med sångstunder och pyssel? Kyrkans Barntimme? (Jag var inte döpt, men det var ingen som berättade det, utan jag släppte in ändå, som liten). Det är indoktrinering. Faktiskt, bara det.
Det är en gåva med förbehållet att Jesus får delta. "Titta på oss i Kyrkan. Vi är så snälla och tycker om barn." Stalin pussade också bebisar.

Ju äldre jag blir, desto mindre har jag till övers för religion, oavsett gud. Jag får numera krypningar på ryggen, svindel och illamående när jag av någon anledning (läs: dop & bröllop) tvingas besöka en kyrka, även om det var rysligt vackert sist. Jag tar det som en personlig skymf att utdelarna av Kyrkovalsröstsedlar tror att jag är med i deras Klubb för Homofobi, Vetenskapsfientlighet och Överdriven Konservatism (KHVÖK). Ser jag Jehovas i trädgården kommer baseball-träet fram. Deras framfart i tredje världen som iofs hade varit underhållande, om det inte varit för att folk dör som flugor på grund av kristendomen, är ju närmast Schyffertsk ironi. Svenska kyrkan spenderar några procent av sina enorma tillgångar på välgörenhet, och påstår sig vara stora välgörare. Usch. Det finns ingen ände på eländet ascocierat med religion.

Men hyckleriet som de ICKE troende ägnar sig åt, är emellanåt nästan värre. Folk som inte skulle få för sig att be till gud eller hävda gamla testamentet för att få slå sina barn har inget problem med att sätta sin fot i denna, av Jesus finansierade, barnindoktrineringsinstitution. Nej, Pyssel på församlingshemmet är helt ok, men att hur många präster som helst vägrar homosexuella en massa rättigheter och allierar sig med Sverigedemokraterna, det kan de gnälla på.

Själv tar jag inte i skiten med tång. Verkligen. Det är så att jag ibland överväger att inte delta vid vigseln när mina bästa vänner gifter sig, för att jag inte vill vara i en kyrka. Men där brukar jag bli pragmatisk och sätta vännerna först, även om jag har svårt för önskan att gifta sig där.

Ni, alla djävla hycklare, ni är på min lista. Och där blev listan nog nästan dubbelt så lång i ett svep.

Nu kan jag inte hålla mig längre

Jag blir så satans skitnödig av alla dumheter som haglat om den nya mediamuppen Anna Anka. Jag har bitit mig i tungan i veckor, och tvärvägrat ge henne någon uppmärksamhet, men nu kan jag inte hålla mig mer. Jag tänkte att om jag tiger, så kanske monstret under sängen försvinner, men hon var, precis som alla mobbarna i mellanstadiet, helt immun mot "Om du struntar i dem, så tröttnar de"-snacket som inte funkade då heller.

Min undran är hur i helvete ett sådant ultraspån kan kvittera ut så galet mycket uppmärksamhet. Hur är det möjligt? Kristdemokrater och andra religiösa fascister långt ut på högerkanten har sagt exakt samma sak som hon i många år, men dem är det aldrig någon som lyssnat på. Men nu, när det är någon som är gift med en gammal föredetting och som gjort för mycket operationer och ser tjugo år äldre ut än hon är, då blir det en djävla uppståndelse över att någon säger korkade saker, och en hel rad människor är för dumma för att inse vilka puckon de är som håller med.

Alla ni som faktiskt är riktigt korkade Sverigedemokrater, varför lyssnar ni inte på det parti som företräder er, ni som gillar att folk inte är så PK, utan säger "det alla tänker"? Jag är tacksam att ni röstar på samma sossar som er familj röstat på i fyra generation istället, men ändå. Varför? Är ni lite för dumma för det också?

Har du kompisar, eller kunder?

För ett antal år sedan blev ett pyramidspelsliknande företag vid namn Nature's Own ganska stort. De tog sig runt pyramidspelsreglerna genom att det handlade om försäljning. Alla var säljare. Alla köpte sin kvot, för om man gjorde det, fick man provision på det alla ens underhuggare sålde och köpte. Underhuggarna rekryterade man själv enligt klassisk pyramidspelsmodell. Man var med själv vid rekryteringen, och den som rekryterat en skötte säljsnacket. En bekant (exets kompis) försökte rekrytera mig. Hon ville inte berätta vad det handlade, om utan talade bara om att ta en fika. Hennes gamla vänner förskjöt henne när hon gav sig på alla deras kompisar. De i toppen tjänade sjukt mycket pengar. De längre ner förlorade båda investeringar och vänner. För deras vännar förvandlades till kunder. Dessutom kunder i ett system som förutsatte att de köpte saker de inte ville ha. Det finns en gräns för hur mycket bilvårdsprodukter man kan göra av med. Särskilt om man inte ens har en bil.

Just nu hittar jag det inte, men Idolerna skrev om ett marknadsföringsföretag som arbetar med att privatpersoner får provprylar och sedan berättar för sina kompisar om de fantastiska produkterna mot betalning.

Idag kan man läsa en alldeles seriös... artikel nyhetsnotis journalistisk text dumhet om hur man kan "Sålla bort fyllona på facebook". Antalet vansinnigheter i denna ruta vet inga gränser.

1. Varför är du uppe när dina kompisar är fulla och fyllechattar?
2. Varför har du sådana kompisar?
3. Om de nu är dina kompisar, vad är då problemet?
4. Varför skämmas för sina kompisar (för det kan man göra enligt texten)? Antingen är de dina kompisar, och då står du för det, eller också är de det inte, och varför då påstå något annat på facebook?
5. Om de nu är dina kompisar, varför försöka tjäna pengar på dem?
6. osv osv osv...

Man ska tydligen blockera vännerna i chatten. Nej, det funkar inte så. Man blockerar inte vänner. Smaka på kombinationen av ord "Blockera vännerna i chatten".
Man ska skapa listor på vännerna, så att man kan rikta sin marknads(av-)föring. Slutligen ska man göra diskret "event-pr". Eller, som det heter på svenska, händelsemarknadsföring. Det heter inte event. Det heter händelse.

Och varför skulle jag marknadsföra eländet? Har jag kalas, och bjuder in mina vänner, och ingen kommer, då säger det en hel del om mig, mina vänner, eller båda. Om de inte vill komma på mitt kalas, så ändras väl för helvete inte det av att jag byter starttid för det med en minut, vilket gör att alla inbjudan (läs: De 300 bekanta som sannolikt redan hatar mig för att jag använder dem till marknadsföring utan att betala för mig!) får en ny liten påminnelse om att eländet äger rum. Jag behöver ju inte verka lika krävande ("needy" på utrikiska) om jag inte "medvetet" skickar ut en påminnelse, utan bara en uppdatering om din viktiga händelse.

Herregud! Vore inte Metro gratis, skulle jag ringa och skälla på dem.

Och som en liten bisak, varför ha en kolumn i en morgontidning, om vilka filmklipp på Youtube som är roliga? Får vi inte nog med den skiten ändå via mail?

Och idag, en kortis!

Tillbaka till rötterna.
Idag delar jag med mig av en Fejjan-bekants* status.
"Lämnat in fiina bilder till ramning, härlig utflykt till IKEA med
Sofia och sen meditation i em. Det är en HÄRLIG fredag!"

Hon har lyckats få in en hel rad tedrickar floskler här

1. Starka positiva adjektiv i antingen versaler eller överdrivet positivt stavade
2. Heminredning. Två gånger.
3. Konstnärlig ambition, vars resultat skall beskådas av omvärlden

Jag måste nog plocka bort henne som kompis tror jag. Det här håller inte. Jag råkade lägga till henne samtidigt med ett par andra gamla kollegor från samma företag. Vi har inte utbytt en kommentar eller meddelande eller någonting sedan dess. Tror ni hon märker om jag bara drar?

Någon som använder "Härlig" och "ikea" i samma mening kan inte vara min vän. Å andra sidan minns jag henne som ganska ironisk. Och rolig. Hur frågar man "Förlåt, men är du fortfarande den brighta, roliga, galet proffsigt kompetenta människa jag kände för länge sedan som numera använder Fejjan för att göra dig lustig över våra gemensamma antagonister, eller har du själv blivit en tedrickare?"

*Varför kan man på Facebook inte skilja mellan Vänner och Bekanta?

Våp?

Jag vet inte vem denna kvinna är. Hon är säkert från något TV-program jag inte sett, men den här bilden för mig in på ett tema, som måste med här.

Te-drickare är våp. I någon mening. Det ligger i sakens natur. Det är folk utan stake. Och det är vansinnigt avtändande. Det är däremot något oerhört sexigt med någon som, på ett naturligt sätt, kan kombinera en vacker frisyr, en tjusig klänning, och en stadig hagelbrakare.

Den dag de lätt vajande, ljusa gardinerna, som doftar av [lämplig växt för årstiden] tillåts släppa in morgonsolen därför att kvinnan bakom dem flyttar på dem med mynningen på en Remington, den dagen ska jag omvärdera mitt tedrickarbegrepp.

Måste jag flytta till Texas nu?

Riktad reklam

(uppdaterat pga syftningsfel)
Riktad reklam? Likt en blind viftandes med en avsågad hagelbrakare, har Fejjan idag gett mig reklam för Online Valutahandel, jag som har svårt att veta hur jag ska göra med kontanter när jag åker utomlands, och därför alltid pröjsar allt med kort och dessutom aldrig har något över att spekulera med, Clarion Hotel Winn, "Det försklassiga affärs, konferens och fritidshotellet mitt i Gävle" som uppenbarligen inte ens vet när hur var och om man ska använda bindestreck när man nästan särskriver*, samt CK-kalsonger i brevlådan.

Förlåt, men ni som skrivit reklamriktarmotorn, hur fan tänkte ni? Här har vi en kille som kommenterar Microsoft och vädret på facebook, ofta med små hjärtan, och ni tycker därför att han ska börja spekulera i valuta och ordna konferenser om kalsonger?

Ni som försöker få mig att köpa saker jag inte vill ha, alla kategorier från telefonförsäljare (ja, både de som säljer telefoner, och de som säljer via telefoner) till de som tycker att jag har fel kalsingar, Ni är på min lista. Den ständigt växande listan av människor som avsagt sig sin rätt till respekt, medkänsla, artighet samt existens.


* och som dessutom anlitar fotografer som beskär gästernas huvuden. Hörrni, det där gör jag bättre och billigare och roligare.

Tedrickarorgie?

En vän, som verkligen på intet vis är någon tedrickare, tipsade om en fantastisk företeelse. Klangmassage heter det.

I korthet uppnås "En möjlighet att slappna av och stanna upp i den pulserande vardagen." genom att man bankar på plåtskålar, som man sedan håller mot kroppen.

Man kan få sitta i ring på golvet, dagis-style, runt en människa på filt ("dagisfröken"?) som visar, och i den timme man pröjsar för ryms inte bara själva massagen, utan också en möjlighet att dela sin erfarenhet med andra tedrickare.

Klangmassage används tydligen inom följande områden:
1. Massage och sjukgymnastik
2. Terapi och psykoterapi
3. Homeopati (läkare och homeopater)
4. Wellness och kosmetik
5. Skolor och förskolor
6. Äldrevård
7. Funktionshindrade

Ovanstående lista i sig lämnar ett enormt behov av att blogga här.
Notera att Homeopati är något som rör både "läkare och homeopater". Men, vänta nu, homepati får väl inte utövas av läkare, om de vill kalla sig läkare, vill jag minnas. hm.

"Wellness och kosmektik". Vad är Wellness? Jag har aldrig ens hört ordet. Och det ganska väldefinerade och hårt begränsade området "Skolor och förskolor". Jag hade så velat se tedrickartanterna ställa fram sina skålar och skapa harmoni och lugn i en högstadieklass full av hormonstinna, skräniga tonåringar i en förort. Snälla, ta dig en minut att bara föreställa dig scenariot. Blunda och fantisera...

Det var tydligen tysken Peter Hess, som kom på idén 1941. Varför ringer en miljon små klockor just nu? Pun intended? Det finns ett Institut. Det är ett roligt ord som, till skillnad från Universitet och Högkola inte är skyddat på något sätt. Vem som helst kan hitta på institut hur som helst. Uppenbarligen.

Jag kan helt enkelt inte beskriva det bättre än de gör själva, och citerar siten.
"Grundaren av den moderna Klangmassagen och Klangterapin är Peter Hess, född 1941 i Tyskland. Ursprungligen diplomingenjör för fysikalisk teknologi började han intressera sig för olika orter med speciellt starka krafter i Wales och Nepal.
Professor Wegners forskningsarbete runt klangernas påverkan på människan inspirerade Peters egna forskningar och ledde slutligen till bildandet av ’Institut für Klang-Massage-Therapie.’

Numera omfattar institutet ett stort antal föreläsare som har utbildat över 3000 klangmassörer och –terapeuter.
Verksamhet finns i Tyskland, Österrike, Schweiz, Polen, Ungern och sedan 2004 i de skandinaviska länderna. "
Forskning, minsann.

Som vanligt handlar det hela också bland annat om "urgamla östliga kunskaper". Kunskap ska här förväxlas med "vidskepelse" och "hittepå".

"Befinner sig människan i sam-klang med sig själv och omvärlden kan hon i frihet skapa en harmonisk och inspirerande livstillvaro."
Att "samklang" är en metafor, som inte har någon fysikalisk eller biologisk koppling hindrar naturligtvis inte från att man gör ett litet logiskt skutt och förutsätter att detta blir bra, även när det tolkas bokstavligt.

De har faktiskt "diplomerade klangmassörer". Jag gjorde också diplom till både mig själv och andra när jag var barn. Det var inte svårt. Och det är ännu lättare nu, när man kan smäcka ihop något i Word, med microsoftgubbar, på en kvart!

Nej, jag klarar inte det här. Både foto, motiv, bilder i allmänhet, och texter måste faktiskt ses i sin helhet! Mina ord räcker inte till, min inspiration bara flödar över. Kanske en handfull inlägg här på temat? Vad säger ni? Vill ni titta själva, eller ska jag beskriva och tolka åt er?
Får jag därför (trumvirvel) presentera
Inklama där en hel rad påståenden hävs fram som Vetenskaplig Sanning på ett sätt så att jag nog faktiskt måste kontakta allmänna reklamationsnämnden.

Titta runt, läs detaljerna...

Djävla tedrickare!

Så, back on track. Efter att ha dissat allsköns puckon en längre tid, är fokus återställt. Men med vissa skenbara motsägelser.

Jag kände för att dricka en kopp te. Men nu menar jag TE, inte någon dryck gjord på en, i efterhand, parfymerad planta från Ugor Bugor utan farliga substanser, men över en miljar nyttiga hokuspokus-egenskaper. Jag ville ha en kopp Earl Grey.

Så jag går till kontorets kök, kokar vatten i vattenkokaren, och häller det på en teblobb, full med te, i en av företagets koppar. Koppen är av en typ utan öra.

HUR TÄNKTE DU DITT SATANS AVSKUM TILL MUGG-DESIGNER MED EXAMEN FRÅN PÅHITTADE MUGGHÖGSKOLAN I MUGGVIK?! Du är ju för fan dummare än en bilingenjör!!!
Jag kom fem meter i korridoren innan jag var tvungen att ställa ifrån mig fanskapet, varvid jag såklart också spillde ut min fil över golvet och torgvantarna i fleece*, gå till mitt rum, hämta min MUGG med ÖRA, gå tillbaka, greppa den öronlösa satansskapelsen med mina rödbrända fingertoppar och ställa den i min egen.

Du, djävla tedrickardesignSpawnOfSatan som hittat på den här djävla muggen och har mage att sälja fanskapet DU ÄR PÅ MIN DJÄVLA LISTA, CAPISCE?


*jag är kroniskt frusen.

"Du måste satsa allt om du ska vinna..."

Floskler, who needs them?
Om du ska vinna måste du satsa allt. Ja, det är sant. Men nu lite grundläggande logik. Det där påståendet är ganska sant. Visst, du kan få alla rätt på lotto den enda gången du spelar, men i ett större perspektivet måste du satsa allt om du ska bli bäst. Slash är inte den gitarrist han är för att han pillat sig i naveln, studerat eller spelat dataspel, utan för att han under hela sin uppväxt inte gjorde annat än spelade gitarr.

Men om det där nu är så sant, varför blir det då så fel? Jo, för att folk inte förstår att det omvända inte gäller. Att jag måste stoppa i mitt kort i bankomaten för att få ut pengar, implicerar inte att det nödvändigtvis kommer ut pengar för att jag stoppar i mitt kort. Men jag kan vara ganska säker på att den inte börjar spotta ut sedlar utan kortet. Detsamma gäller med satsandet av allt. I matematiken talar man ofta om "ett nödvändigt, men inte tillräckligt krav" när det gäller att bevisa något, eller kunna lösa något. För att kunna lösa ett första gradens ekvationssystem måste du ha lika många ekvationer som obekanta. Men det är ändå inte säkert att du löser det.

Att du måste satsa allt för att vinna betyder inte att du faktiskt vinner för att du satsar allt. Bara att de som vunnit satsat allt. Alla de som satsar allt men torskar ändå får ganska lite uppmärksamhet, men de är många. Det är ruskigt många tonårsgrabbar som satsar allt på fotbollen, men det finns bara en Zlatan. Det finns sjukt många tonårsyngel som spelar gitarr dygnet runt, men det finns bara en Slash. Och det finns en närmst oändlig mängd rökande medelålders män, med lätt vildvuxet hår och en nyckelknippa till alla fritidsgårdens lokaler och en ingående kunskap om precis vartenda riff som spelades in i början på åttiotalet. Men själva kom de aldrig längre än till en egenfinansierad singel i fem hundra ex 1987. Det räcker inte ens att faktiskt vara bra nog för att bli bäst. Man måste dessutom* ha tur. Slash och slatan är inte bara fantastiska talanger, som dessutom satsat allt, kämpat besinningslöst och tränat sig blodiga varenda dag hela livet. De har dessutom haft tur.

Ska vi, när vi ändå håller på, logiskt bevisa vansinnet i The American Dream, som, om jag minns det rätt, statuerar att "Om du vill något tillräckligt mycket, kan du göra vad som helst."
Ganska många vill kunna flyga. Alltså, inte i boeing, utan som en fågel. En del tar mediciner för att övertyga sig själva, och dör sedan när de störtar från hustak. Oerhört många har en fantastiskt stark dröm om att få äta sig mätta, eller bli ofantligt rika (samma dröm på olika skala), men det finns bara en Bill Gates. Det är alltså inte sant. Man kan inte få det man vill, bara för att man vill det tillräckligt mycket. Det är en lögn, som skapar enstaka vinnare på bekostnad av ofantliga mängder förlorare.

Att envishet skulle vara något bra är också en intressant grej. Nästan alltid är överdriven envishet, och den där ständigt haussade egenskapen att "aldrig ge upp, utan kämpa vidare emot alla odds" djävligt korkad. Visst händer det att folk åstadkommer underverk på det viset, men för det mesta blir det bara djävligt jobbiga människor som bara inte fattar när det är dags att sluta. Att inse när det är dags att minimera förlusterna och inte bara köra precis allt i botten är intelligent.

Alla ni som använder dessa floskler, eller varianter på dem, eller spikar upp ledorden som vore de "Fånga Dagen" på anslagstavlan, ni är ena djävla tedrickare och så fett på min lista!!!

* "OCH" inom logiken. Inte "ELLER"

Hur hipp får man bli?

Såg du Mia & Clara på SVT? Minns du Mias pojkvän, som var så hipp att han hade glasögon med fönsterglas och ett svårligen inrett hem. I Beige? Och köpte hippa jeans till Mia, som var så hippa att de skavde på konstiga ställen?

Han satt mitt emot mig på tunnelbanan. Eller, den han var en parodi på.

Själv var jag iförd den ganska ohippa fleece-tröja jag brukar ha på jobbet, eftersom jag är en frusen typ, och eftersom min jacka var kvar på jobbet sedan jag cyklat hem, och eftersom tröjan ändå skulle dit.

Han satt och läste en bok, tror jag, men tittade lite under lugg på ett osäkert vis hela tiden, för att se om alla såg hur hipp han var. Han log INTE. Ety, han var hipp. Jag har köpt jeans på Weekdays, så jag vet hur man ska se ut om man verkligen är sinnessjukt hipp.

Den här killen var sinnessjukt hipp. Han hade ganska tunna, urtvättade bommulsbyxor, upprullade/-vikta nedtill. Lite åt det pösiga, med avsmalnande ben. Han hade tunna tygskor, sådana som annars flickor på mellanstadiet brukar ha. Han hade skägg. Han hade en jätteful stickad mössa. Fast det var ganska varmt och vi var i tunnelbanan. Han hade en tygväska. Han läste en pretentiös bok. Han hade glasögon med alldeles för kraftiga svarta bågar. Och anmärkningsvärt tunna glas.

Han såg ut preciiiiiiiiiiiis som den pinsammaste pappan i mellanstadiet.

Jag vet, på ett rationellt kunskapsmässigt plan att det är inne. Och hippt. Och han får säkert brudar när han går till rätt ställen på söder. Små hippa emo-brudar som har det svårt i livet och behöver en Snäll kille. Fast han är nog inte snäll. Men det spelar ingen roll. Det finns gränser för vad jag kan erkänna faktiskt ser bra ut. Han såg ut som arketypen för en tönt. Han var så töntig att han kunde varit en en mes skapad av Killinggänget, som är duktiga på just det. Han såg ut som någon som barnen skulle kasta sten på på skolgården. Och han var ljusår från den självsäkra, coola killen med rak rygg jag förknippar med hipp och tuff och cool. Han hade tagit den ironiska tönt-trenden till sin spets And Beyond. Han var tragisk.

Nä du, grabben. Du för töntig. Du tar dig inte ens till min lista...

Och jag ska fan också skaffa ett par töntiga glasögon och se om jag kan ragga upp några tungsinta tonårstjejer på söder. Eller... inte.

Opt In? Ja, inte fan Opt Out iallafall.

Det händer att jag frångår mina principer och lämnar ut min epostadress till företag jag har anledning att tro inte kommer att missbruka den, utan faktiskt bara på sin höjd skicka något säljmail någon gång ibland. Med möjligheten att avbeställa. "Opt out", liksom. Välja att kliva av tåget, hur snabbt det än rusar mot Framtiden. Eller in i väggen kanske, vem vet.

Nyss fick jag ett sådant mail av Citrix, som faktiskt fått min adress. Jag minns när också. Jag bjöd nog på den för att få vara med i deras tävling och ha en teoretisk chans att vinna en laptop eller något.

Längst ner i mailet en länk med följande text:
"Om du inte längre vill mottaga information från Citrix via e-mail, var vänlig klicka här för att avbeställa."

Så jag klickar på den och möts av...


Hur tänkte ni? DEt finns tre länkar i mailet. Ni kunde inte ha provat att klicka på var och en av dem innan ni mailade ut er reklam? Vi hade en deal. Ni fick titta på min epostadress, och skicka mail till den tills jag bad att slippa. Jag fick vara med i ert lotteri.

Ni är skamligen genomruttna på att leva upp till er del av dealen. Den var nämligen inte att ni lovade att dränka mig i dynga, utan att ni lovade att låta mig slippa om jag bad om det.

"Vi ser fram emot att få hälsa dig välkommen till ett Citrix event. "
Jaså, minsann? Men vet ni, jag är nog inte intresserad av att pröjsa tio- eller hundratusentals kronor för produkter från någon som inte ens kan fixa en avbeställningslänk i ett spam. Faktiskt. Gör ni likadant med resten av sortimentet? Oj, gick det inte att logga in på Citrixservern? Hoppsan! Någon har visst glömt att kolla om det vi lagt femton år på att bygga faktiskt funkar...

CITRIX, NI ÄR PÅ MIN LISTA, DJÄVLA SPAM-MASKINER!!!

=====
Uppdatering en liten stund senare:
Jag övervägde att skicka följande svar:
"Don’t speak Swedish? Please forward to your collegues in Sweden who do not present an address in an easy to find place. I’m sure they wish to receive this.

Hej!
Jag är oerhört besviken på det faktum att er avbeställa-mail-länk sist i mailet inte fungerar. Den tar mig till en sida som inte tycks finnas. Om resten av ert sortiment håller samma kvalitet är hela er rörelse i kris, är jag rädd.

Var snälla och ta omedelbart bort mig från er mailinglista.

/Tehataren


till customerservice@citrix.com, som är den amerikanska supporten.

Men så kom jag på att det står min arbetsgivares namn i avsändaradressen, och att det inte är min sak att framställa det varumärket i dålig dager hos ett företag som är så stort att de kan ställa till skit även om det är de själva som varit dumma...

Marknadsanalys av Icke-handelsexaminerad

Tradtionellt, fram till för, säg, hundra år sedan eller, kanske två hundra år sedan, var det så att arbetsinsatsen vid framställandet av en produkt, var mer eller mindre proportionell mot kvantiteten av densamma. Eller, enkelt uttryckt, det var dubbelt så jobbigt att ysta två ostar som att ysta en. Det är såklart inte helt matematiskt korrekt, men ganska sant. Tillräckligt sant.

Idag är det inte så. Idag är ofta mängden sålda entiteter helt oberoende av arbetsinsats. Eller, åtminstone är det så att när produkten väl är skapad, kan man, nästan helt utan extra arbete och kostnad, tillverka hur många entiteter som helst. Detta gäller framförallt saker som är huvudsakligen intellektuella. Som programvara, film eller musik. Givet detta fascineras jag av företag som Adobe och Microsoft, emellanåt. Särskilt Adobe.

De lägger ner enorma mängder arbete på att kopieringsskydda sina produkter på olika sätt. Men varför piratkopierar privatpersoner, för det är nästan bara privatpersoner, sällan kommersiella företag, Photoshop? Jo, för att en privatperson, som har bildbehandling som hobby, inte har 10 000 att lägga på en licens. Det går bara inte. Och det är ju så lätt att fuska till sig en olaglig kopia. Adobe har nu i och för sig en fin gest, när de ger 80% rabatt på Photoshop till studenter, så att dessa bara behöver betala 2000 spänn för en licens. 2000 spänn!!!!!! Herregud! Vad tror ni studenter är gjorda av? Är ni helt av banan? Microsofts produkter, som man faktiskt måste ha om en dator ska vara meningsfull, är inte fullt lika dyra, men nästan. Också med lite studentrabatt. Och också åt helvete för dyrt för privatpersoner.

Men, hörrni. Det är djävligt ointressant om rabatten är hög. Det intressanta är vad man måste betala. Faktiskt. Adobe, ni tjänar uppenbarligen med marginal tillräckligt för att vara lönsamma på att sälja ganska dyra licenser till kommersiella företag. Varför inte då säga att till privatpersoner säljer vi med 95% rabatt. 500 spänn för en licens. Då slipper ni en miljon piratkopierande privatpersoner (eller, flera av dem iallafall) och drar samtidigt in en nätt halv miljard kronor extra, som ni annars inte skulle fått in. Varför inte? Det kostar er inte en spänn extra. Kapa de kostnader som ökar med antalet licenser, som support, för privatpersonslicensen, tillåt bara nedladdade version, inte något som måste skickas på DVD.

Idag har jag upplevt motsatsen, och det gör mig lite glad, även om just det inte hör hemma i den här bloggen. En fotograf med studio insåg att hans studio ju inte används på helgerna, och om då jag, som amatör och inte konkurrent, får hyra den för 600 spänn en dag, med allt inkluderat (läs 30% av rådande marknadspris eller mindre), så är det bara pengar han får in för ingenting. Och jag får en studio. Och kanske jag blir proffs en dag, och då kan jag kommersiellt hyra den stora studio han och en kollega utrustat just för uthyrning till proffs utan egen studio. Du, min nya vän, du är på en väldigt kort lista, den över trevliga, vettiga personer.

Adobe, ni är på den där långa. Ni vet, den med folk som gör mig en smula förbannad, irriterad, trött, sur och motiverad att författa.

Äckliga djur

Först och främst. Jag är en hundmänniska. Jag har tillbringat mycket tid med hundar. Bland annat min egen, som tyvärr inte längre är med oss. I mitt hem bor även två katter. De är inte mina. Jag är inte en kattmänniska.

Med detta klargjort, kan vi gå över till det egentliga ärendet.

En hund är en hund. En hund är inte en människa. En hund har måhända inte färre, men åtminstone andra intellektuella och kroppsliga färdigheter än människor. De saknar motstående tummar och en känsla för hygien, en kombination som gör dem till högst olämpliga café-gäster. Åtminstone inomhuscaféer. Hundar äter hundmat, och de gör det från en behållare på golvet. Hundar äter inte croissanter. Av en hel rad skäl. Ett av de tyngre skälen är att jag tycker det är äckligt, ungefär på samma sätt som bajs, när folk sticker matbitar från sin tallrik i munnen på den ludna telningen. Det ger mig en känsla av att jag delar mat med en individ som jag vet faktiskt gärna äter, just, bajs. Jag har bevittnat det ett flertal gånger hos de flesta hundar jag haft med att göra. Det tycker jag är skitäckligt.

Du, taskigt blonderade djälva tedrickare, i löpartajts och dunväst, med en av de mins fräscha hundar jag sett på länge, som inte bara tog med byrackan in på mitt superfavoritfik (nyöppnat, och fantastiskt) bara för att med stark svensk brytning, få låtsas att du talar italienska med italienarna som driver stället och få känna dig en smula kontinental, och sedan satte dig på utsidan av fönstret, nästan mitt emot dig, och började stoppa croissant i det främre bajshålet på din loppsamlare, DU ÄR FAN PÅ MIN LISTA SÅ DET TJONGAR OM DET!!!

Att du dricker kaffe gör dig inte mindre till en tedrickare...

Myndigheter och blanketter

Varför måste jag berätta för både försäkringskassan, kommunen och pensionsmyndigheter när de alla kommer att kontrollera mina uppgifter mot de offentliga handlingar skatteverket har? Skriver jag rätt kunde de lika gärna ha tagit uppgifterna rakt av, skriver jag fel, varesig det är med flit eller slarv, är jag kriminell.

Det är ett system som uppenbarligen bara har ett syfte, nämligen att göra folk kriminella, om det går.

Hur kommer det sig, att jag är skyldig att fylla i en siffra på min deklaration, som jag kan ringa och fråga skattemyndigheten om? De kan ge det svaret direkt, över telefon. Varför då inte förtrycka värdet på den förtryckta blanketten?

Jag arbetar med data. Ganska stora mängder ofta. Inte fullt så stora som skatteverkets uppgifter om folks inkomster, men jag har ändå lärt mig, att man bara ska ha varje värde en gång. Har man samma värde på mer än ett ställe, kommer de förr eller senare att bli olika.

Hur djävla svårt kan det vara att fråga skattemyndigheten, som redan har de, per definition, korrekta uppgifterna, istället för att fråga mig?

Ni, era existensberättigandelösa djävla byråkrater, som sitter på myndigheter och försörjer er på att hitta på blanketter på rent djävelskap, må ni få andas tusen kamelers fisar i evighet, må ni ha endast blekt cellulosa att förtära tills era magar blöder, må ni tvingas, att på sisyfosvis, förses med en oändlig blankett och en penna utan bläck och hudflängning tills den är klar. Må era hundar få löss, och alla era släktingar och vänner plågas av hemmorojder tills högre makter färdigställt alla beslut fattade på domedagen!

Blocketpuckon

Du som säljer en en femton år gammal analog systemkamera i amatörklass, vad får dig att tro att du ska kunna få halva nypriset, när en ett år gammal digital dito kostar mindre?

Antingen försöker du lura okunniga, eller också är du riktigt riktigt dum och okunnig själv.

Du är på min lista!

Om sociala nätverk på internet 2

I ett svagt ögonblick, förmodligen när jag gjorde eftersökningar om någon bekant, registrerade jag mig på monstret StayFriends.

Somliga har lagt till mig där. Gamla klasskamrater. De flesta är jag rätt ointresserad av. De spännande människorna, dem jag faktiskt skulle vilja ha kontakt med, har inget behov av sådana här dumheter, utan kan ha ett rikt socialt liv utan att snoka reda på folk man av en anledning sedasn länge glömt. Eller, försökt glömma iallafall.

Nu tycker StayFriends att mina bekanta (Ja, någon av dem är faktiskt en riktig vän) ska bekanta sig med varandra. Människor vars enda gemensamma nämnare är att de någon gång känt mig ska alltså plötsligt ha något att säga varandra? Det inskränkta, rasistiska vårdbiträdet som gick i min grundskoleklass och skolkade ut sig redan i åttan och bor i en håla utanför en småstad, ska alltså plötsligt förväntas kunna bli bundis med kompisen från högskolan som doktorerat i matematik och dessutom engagerat sig i internationella välgörenhetsprojekt. Skulle inte tro det.

Djävla apskaft! Ni som säljer vänskap på nätet, ni är fan på min lista!

Vad hände med integritetsliberaltitetsdebatten?

Sedan Piratebay berättade att de tänkte göra sig en fet hacka och sätta den i ett skatteparadis i Karibien, istället för att betala den av staten utdömda skulden, har det inte hörts flasklock om rätten till fri media eller integritetsproblemen som uppkommer därför att... Därför att. Fan. Jag har glömt det. Det kan inte ha varit så viktigt... Djävla sopor. Skönt att slippa er och den evigt flödande dumheten som ständigt lämnade de glest hårbeprydda avfallshålen i era ansikten.

Tacka vet jag Idol, som tydligen precis har börjat. Det är viktigt nog att fylla alla löp i flera dagar!

För varje dag som går hittar jag fler anledningar att bygga en stor burk med mat och dass att tillbringa resten av livet i.

Om sociala nätverk på internet

Är tre hundra kompisar på Facebook ett tecken på att du har många vänner, eller på att du är en tragisk fan utan vänner, men med massor av bekanta?

Dagens personangrepp

Markus Birro, du är ett trångsynt djävla apskaft och du är på min lista. Din logik är obefintlig, din öppenhet inför alternativ till din egen erfarenhet är försumbar, och din förmåga att berätta för andra vad som är bra och vad som är dåligt i en värld full av gråskalor och oändliga kombinationer av skäl och situationer är pinsam.

Källa
http://www.expressen.se/kronikorer/marcusbirro/1.1699689/marcus-birro-det-finns-inga-lyckliga-skilsmassor

Markus, du är på min lista!

Löpet häromdagen

Ja, det var några dagar sedan och bilden har legat en stund i telefonen.

Men jag kan inte låta bli att fråga mig hur arbetsmiljön tett sig på Aftonbladets redation fram tills de nyligen Kom Till Insikt!

Övervägt att duscha?