onsdag 7 september 2011

Dags att häckla modeblogg

Hos allas vår favorit Engla kan man idag läsa ett inlägg med rubriken "Godmorgon höstrusk. Ja. Alltså. Det var bara det. Egentligen. Ja, och ett nöjt flin. Man kommer tydligen undan med djävligt mycket när man är snygg. Engla: du FÅR inte prisa hösten sådär. Sluta. Djävla. Hösten är ond och dålig. IIIiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiivil!

4 kommentarer:

  1. Det är jag och Engla mot världen!

    SvaraRadera
  2. ... och alla smådjävlar har fått varsin skyffel och börjat skotta, när du tar Englas parti mot mig.

    QVISSLING!!!!!!!!!!

    SvaraRadera
  3. Nej, du förstår inte. Inställningen: "Nu börjar den vår, de svage kallar höst" - Det är enda sättet att inte gå hem, koka en kopp choklad och skära upp handlederna. Det är ren överlevnadsinstinkt. Säkerligen en förklaring (ingen ursäkt, bara en förklaring) för generellt te-drickeri.

    Ett sätt att gilla läget. Såhär:

    Du har barn och/eller husdjur säger du? Då KOMMER dina möbler att bli till sopor inom 48 timmar från inköp. Så vad gör Tedrickaren? Köper "Shabby Chic" såklart - pre-skavt och för-fransat från Laura Ashley. Innerst inne kanske Tedrickaren drömmer om rena linjer, Stringhyllor och Ägget (Eller, nä. Förmodligen är det snarare fjärilsorkidé och Miosoffa, men du fattar grejen.) men det går inte. Så Tedrickaren Gillar Läget(TM) och fyller sitt hem med kommunalvitt och gamla tant-underkläder. (Tomma fågelburar. Förklara någon?)

    Detsamma gäller hösten. Vi bor på norra halvklotet. Eller med Bill Hicks (av mig översatta) ord: "Kalifornien, 28grader varmt och soligt. Vafan? Är ni ödlor, eller? Jag är ett däggdjur. Jag har råd med halsdukar, cappuccino och rosiga kvinnor - samtliga till salu på New Yorks gator, för övrigt."

    Och där har du det: halsdukar, heta drycker och frisk hy. Fast det låter mer dekadent när Bill Hicks säger det.

    En del av oss har en liten inneboende masochist. Vi gillar att bli blöta och iskalla för att det varma badet blir desto skönare. Jag gillar att ha tofflor på mig.

    Dessutom: hösten är bara en piss i havet jämfört med vinterhelvetet.

    Jag pallar att bli kall och blöt. Men det jävla halkandet? Vafan? 40.000 år av utveckling och ingen har kommit på att sanda körbanan OCH trottoarerna? (i alla fall inte i det här jävla landet)

    Näe, det är inte vi höstingar - och vår kärlek till stickyllen i dämpade färger - som är dina fiender. Det är de där jävla vintergalningarna. De som har semester kvar så att de kan åka till Sälen och dela en kokt skridskorem med draghundarna i bivack i februari.

    Fast en hösting är det skottpengar på. Året runt. Vi andra känns inte vid dem.

    De med gå-stavar.

    SvaraRadera
  4. Egentligen är jag mindre emot de som tycker det kan bli för varmt på sommaren.

    Däremot har jag svårt för dels de som gnäller på alla årstiden, och alltid vill ha någon annan än den de har, och dels har jag svårt för de djävla tedrickarna som halar fram stora temuggen och brasan och tror att allt ska vara som en amerikansk romantisk komedi där någon skitsnygg skådis knallar runt i stugan i New Hampshire med sin temugg, medan hela skogen glittar i gult i höstsolen och är klädda i bara det avslappant och höstigt (jättestor stickad tröja, tights och stora raggsockor) och sitter i soffan. Hösten är fan inte sån. Det regnar och är kallt och blåsigt och djävligt.

    Fatta det. Kallt och blåsigt och djävligt.

    Får jag välja mellan 15 minus och klar himmel och snö, eller två plusgrader och regn och blåst, är det ju knappast hösten som vinner. Allt som inte är sommar suger.

    SvaraRadera