Nej. Jag vill inte ha fler.
Mina kollegor tyckte det var en jättebra grej att ersätta våra mailinglistor med ännu ett social forum. jag vet inte riktgit varför. Mailen funkar faktiskt bra till precis det där. Nu finns det ÄNNU en sidan jag måste kolla. Det rasar in mail, lik förbannat, från det där forumet, men jag måste kolla i dem för att veta om det berör mig, till skillnad från det gamla, där det finns rubriker.
Eller så kan jag lägga till ÄNNU en app på mitt skrivbord och min telefon. Så att jag alltid är uppkopplad även mot mina kollegor som säger "Nu ska jag äta lunch". Och jag har redan alla på fejjan.
Men visst, vi tar ett till, hörrni. Lite bökigare, lite rörigare, ännu en sida att kolla.
Och ingen använder det, för vi har ju mailen och det är lättare.
torsdag 22 september 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag har inte Facebook, antagligen som en av de sista i landet. Jag har inte riktigt insett värdet med det. Skvallra kan jag göra i fikarummet och de jag verkligen vill ha kontakt med mejlar eller ringer jag. Jag kan trots egen avsaknad av konton ändå inse fördelarna med alla sociala media - men inte för att leda en arbetsplats!
SvaraRaderaNär jag hör att man på arbetsplatser börjar leda arbete på sociala media kryper det i stället längs ryggen. När man dessutom inför flera system för att "säkerställa informationsflödet" brukar det betyda att chefer inte orkar ta den tråkiga delen av chefskapet och sammanställa, gallra och delge rätt information till de som faktiskt behöver den . Istället brukar avsaknaden av förädling av information vara ett tecken på att sammanbrottet är nära eftersom alla helt plötsligt får veta allt om allt men inget om det de behöver.
Skrev om detta i min pappablogg i våras:
http://pappaband.blogspot.com/2011/04/darfor-blir-det-sahar.html
Något i ditt inlägg fick mig att tänka på denna:
SvaraRaderaXKCD: Standards
Tobias, du slog allt spiken i huvudet på den.
SvaraRaderaPappaBand, det är inte riiiiktigt det som är problemet. Våra chefer är strålande. Det är snarare kollegornas nördigt teknikinspirerade verklighetsuppfattning som ställer till det. De tror på allvar att ett mer avancerat verktyg behövs, när det gamla verkligen gör jobbet strålande.