Mona, kom med något bättre.

Dagens debattartikel är Formel A1 för varför jag, och så många med mig, har svårt för partipolitik.

Mona Sahlin* har idag skrivit en debattartikel. Den sägs vara om Sossarnas fyra nya mål. De nya målen är.... något vi kommer till senare.

Första halvan av vad som kan vara lite av Sveriges exklusivaste spalter utgörs av rent ordbajs. Det talas om jämlikhet och frihet och andra fina ord, helt utan koppling till något annat än orden själva. Hon talar som om Socialdemokratin var det enda parti som sade sig representera de där värdena. "Ja, ni kan ju antingen välja på oss, som säger oss representera frihet och jämliket, eller någon av de där andra, om ni tycker något annat."

Det funkar inte så. Ganska få genomskådar inte det där. Det är inte självklart att det är just ni som är bäst på det där.

Något konkret? Ja, det var ju de fyra nya målen. De borde väl vara konkreta? Ska vi kolla?

Hm.
"Vårt mål är full sysselsättning. För att nå det målet måste sysselsättningsgraden öka."
Läs meningen igen.

"För att något ska bli mer måste det öka."

Det kan vara bland det dummaste som publicerats på DN Debatt, faktiskt.

Att Sossarna vill ha folk i arbete är inte konstigt. Det finns inget parti som inte påstår sig vilja få folk i arbete. Det var Moderaternas stora grej i förra valet. Och varit det hela mandatperioden faktiskt. Vem som lyckas bäst vet jag ju inte, men det är inte något revolutionerande att påstå att man inte vill att folk ska vara arbetslösa. Det intressanta är hur man tänker åstadkomma det, för det är där partierna skiljer sig åt. Jaha, Mona, hur ser nu er plan ut då? Jaså, inte det? Nej, det står faktiskt ingenting om det i den här artikeln. Nada. Zit. Inte ett skit. Att man väljer att fylla halva sidan med rent ordbajs istället för att utnyttja utrymmet åt att faktiskt konkretisera sina mål tolkar jag som att man inte har någon plan. En slags, "Det ordnar sig nog med det för vi är så bra och jämlika och rättvisa och fina."

Nej, det gick inte.
De andra målen då?

Mer utbildning.
Ja, minsann. "Vårt mål är att hälften av varje årskull ska ha påbörjat högre studier innan de fyller 25."
Skumt. Det är inte ekonomer och ingenjörer och språkvetare det finns ont om i Sverige. Det är rörmokare och bilmekar. Det är något oerhört irriterande och störande när Sossarna inte tycker att ickeakademiska yrken är fina nog. I de socialistiska ideologiernas ungdom utmålades Arbetaren som något väldigt fint. Det var så man odlade akademikerföraktet vi fortfarande ser till stor del i de leden. "Det är inte ett riktigt jobb om du inte blir svettig." Människor har olika talanger. En del är duktiga på att måla, andra är duktiga på att dra rör, somliga är duktiga på att räkna och andra är duktiga på att formulera sig. Varför måste alla bli akademiker? Någon måste faktiskt dra rör också. Och lägga golv, och bygga alla de där lägenheterna som sossarna skriker efter. Men det kan ju öststatsarbetskraft göra, eller? Nej, för LO är inte så sugna på utländsk konkurrens, och LO och Sossarna är ju i princip samma sak, eller hur? Så det där hänger inte ihop. Och man ska fan inte behöva känna sig underlägsen för att ens talang låg någon annanstans än på det akademiska planet.

Minskad barnfattigdom då?
Var snäll att börja med att definiera fattigdom! Det är ett hån mot den MILJARD människor som lever på mindre än en USD om dagen att kalla en unge som måste spara för att kunna köpa ny dator för fattig. Och det görs ibland, faktiskt. Nä, du Mona. Vart sjunde barn i Sverige vill jag inte kalla fattigt. Mindre bemedlade än övriga. Inte fattiga.

Minskat socialbidragsberoende.
Lösningen för sossarna är att sätta andra namn på bidragen till samma människor. Vafan, det är ju samma skattepengar som bekostar bidragen. Jag skiter i om det heter socialbidrag eller barnbidrag eller flerbarnstillägg eller...

Då får vi väl snart se vad främste opponenten har för dynga att komma med. Säkert precis samma mål, med precis lika total avsaknad av konkreta åtgärder. Ena sidan säger sig nå målen med högre skatter, andra sidan med lägre. Den skillnaden kan man ibland hitta om man letar lite.

Av allt att döma är det bokstavligen "Same shit, different brand" och Kalle Anka kommer att få min röst!


* Mona Sahlins pressekreterare