Ni som tillverkar mjukvara, del 2

Vi har en bil i familjen. Det måste man tyvärr ha. Det här är en ganska modern bil. Några få år gammal. Den är ruskigt high-tech. Den har bland annat en stor display, som visar färgbilder av... hör och häpna, det faktum att hjulen roterar. Man kan köra stereon med den där - det är en pekskärm - och man kan köra klimatanläggningen. Flott? Ja, lite. Kanske. Kan man tycka. Och idag gick den liksom lite sönder. Kan man säga. Tror jag. Jag vet inte riktigt. Den stora triangeln med utropstecken som betyder "trasigt" tändes. Den lilla gula symbolen som föreställer en motor tändes bredvid. Den flotta pekskärmen presenterde kort texten "Problem!".

Ah, fan. Säger du det, bildjävel?

Och nu, fram med manualen, för sedan kom det inte mer. Vad har vi då den stora skärmen till? Jo, den visar att nu står hjulen stilla, och ingen el genereras till batteriet. Spännande. Inte så farligt kanske. Men vad är fel då? Fortfarande ingen aning. Bilen är knökfull av elektronik. En miljon små givare som inte bara kan läsa av att jag fiser, utan också varför. Men när "motorn är trasig", då kan den bara säga precis det. En hopplös ikon som begåvats med två rader (!) i manualen, där det står "Kontakta genast auktoriserad verkstad".

Jaha? Kan jag köra dit? Ska jag lämna bilen till plundring på motorvägen? Vad ska jag göra? Jag VET att informationen finns. Jag VET att den som har rätt mjukvara i en vanlig pc kan plocka ut exakt vilka givare som sagt vad om vad. Jag VET att det finns kunskap i elektroniken för att dra en begåvad slutasat, coh för att åtminstone säga vilken del av den där förbannade motorn som kärvar. Men i helvete.

DU, DIN SATANS KUGGHJULSRÄV som satt ihop det här monstret, du kunde väl för helvete lagt två timmar till på att koppla enkla hjälptexter till olika typer av fel som kan uppstå, och presenterat dem på den där fina skärmen?

DJÄVLA APSKAFT!!!