onsdag 7 oktober 2009

Pengar



30+ skrev häromdagen om tomheten efter ett avslutat projekt. Han illustrerar ganska väl hamsterhjulet så många av oss springer i. Inte minst jag. En tillvaro där en stor del tiden går ut på att fly från just den tillvaron. Tedrickaren påstår att hennes jobb som pappersvändare i ett avslägset hörn av mediabrnaschen är givande och att hon får träffa många intressanta människor, när hon i själva verket bara får prata med sin kollega på ett litet produktionsbolag för reklamfilm ibland. 30+ inser att nu, när projektet är klart, vad återstår då? Det är ju bara att hoppas på ett nytt projekt.

Själv sitter jag i motsvarande projekt. Det kan handlar om i vilken ordning en bank ska fylla i siffror när de beviljar eller avslår lån. JAG SKITER VÄL FÖR HELVETE i om Nisses kostnad för service på bilen, givet bilmodell påverkar hans förmåga att kanske betala lånet. Faktiskt. Till skillnad från tedrickaren hycklar jag inte med det. Mycket av mitt jobb är hjärnpussel, ungefär som Sudoku, men ganska mycket mer komplext, och det är ju kul men jag räddar inte världen. Det gör Bill Gates.

Det finns några få sätt att ta sig ur ekorrhjulet. Ett är att bli så ofantligt rik att man kan välja hur man använder sin tid på riktigt. Man kan komma på att man kan sälja Dos. Man kan ta alla pengarna ur ett stort valv med hjälp av en helikopter. För det förra krävs en människa med visioner, idéer, en väldigt stark bild av den egna förmågan, en önskan att Bevisa något och en drivkraft som ett kärnkraftverk. Det senare kräver ett kraftigt pannben och rätt kontakter.

Eller så kan man kasta allt man har och flytta någonstans där de tillgångar man har räcker för att starta ett meningsfullt projekt. Ett barnhem i Afrika eller något.

Själv platsar jag inte i någon av kategorierna. Mitt jobb är helt ok, givet alternativen. Men det är inte min drömtillvaro. Jag tillbringar inte min tid med att fotografera fantastiska bilder åt National Geographic eller Vogue. Faktiskt. Det gör jag inte. (Jag har en fin familj, iofs, men det har faktiskt Bill Gates också.)

Det gör inte tedrickaren heller. Hon är inte inte programledare för det spännande superprogrammer på TV, och hon är inte VD eller producent för det riktigt framgångsrika produktionsbolaget eller tv-programmet som får pris efter pris på galorna. Hon vinner kanske den lokala villaföreningens trädgårdstävling, eftersom det var hennes idé och ingen annan är intresserad nog att ens klippa gräset innan juryn kommer. Kanske hennes avkomma vinner en knattematch i ridsport eller fotboll, beroende på kön>, men de blir varken Zlatan eller Kyra Kyrklund.

Jag vet skillnaden och påstår inget annat. Det skiljer mig från den självgott leende tedrickaren. Mig ser ni bara le i skadeglädje när alla maskrosfjun blåst över staketet in på hennes tomt, och mutantbladlössen från helvetet äter upp hennes ljuuuuuvliga blommor.

Och så begriper jag att fly ibland. Mitt plan går 07.10 imorgon bitti...

2 kommentarer:

  1. "Det finns några få sätt att ta sig ur ekorrhjulet. Ett är att bli så ofantligt rik att man kan välja hur man använder sin tid på riktigt."

    Därför har jag stående rad på Lotto, 365 dagar om året. Om jag vinner är det Sayonara suckers. Inget "vi äter väl lite fläskfilé till middag och köper en ny bil, men jobbar som vanligt."

    Vart ska du resa? Säger du Thailand skrattar jag på mig.

    SvaraRadera
  2. Men Phi Phi Island är ju djuuuuuuvligt!

    Fan, det är ett helt inlägg bara på det!

    Jag tror jag hade kunnat gilla Borneo. Delar av Sydamerika känns också tilltalande.

    SvaraRadera