Musik och Ljudets motsvarighet till det Blåvita sortimentet på konsum

En gång för länge sedan skulle jag bjuda många människor jag egentligen inte var särskilt förtjust i på kaffe. Jag köpte det billigaste på konsum, ur sortimentet "Blåvitt". De hade en stor skryttext på baksidan, som bland annat innehöll en formulering, vars exakta lydelse jag inte minns i detalj, men som ungefär löd: "...bli därför inte förvånad om detta kaffe är lika bra som ditt vanliga!"

Det var alltså så, att detta kaffe var så djävla ruttet, och det var det, att de inte ens vågade ljuga som alla andra och påstå att det var bättre än konkurrenternas, utan de ljög sig blåa i huvudet och påstod att det var lika bra. Jag utgår ifrån att man helt enkelt tagit det kaffe som inte gick att sälja någon annanstans, och förpackat det blåvitt.

Vad har detta med musik att göra? Analogin kommer förhoppningsvis snart att bli tydlig.

Jag satt igår och väntade på mitt fotomotiv, och jag var hemskt tidig för att kunna äta min lunch i solen på en parkbänk, och bredvid mig satte sig två flickor i mellanstadieåldern. De såg ut att vara döttrar till tedrickare, och deras konversation (jag hade glömt min mp3-spelare hemma) bekräftade denna teori. De spelade sina favoritlåtar på en telefon för varandra och diskuterade låtarna. Jag fashinerades av urvalet. Det tycktes bestå av det sämsta från melodifestivalen samt de låtar som inte ens Christer Björkman släppt ut på scnenen. Det var Amy Diamonds låt, och det var något annat som lät förvillande likt henne, som handlade om prepubertal kärlek. Och sedan ,återigen prepubertala, pojkar som antagligen är "söta".

Jag har en teori om att musikindustrin, likt blåvitt, tar den musik som inte går att sälja i övrigt, förpackar den i mycket färg och ger den en titel på engelska som "Hits 4 kids" (ja, med 4) och sedan säljer den till tedrickare som vill indoktrinera sina rosa småtjejer med de hjärndöda texterna. Jag har i övrigt övervägt att ta ett stort banklån och sedan kontakta Amy Diamond och lova att finansiera spektaklet, om hon bara kan leverera den kvalitet hon nog egentligen har talang till, istället för den förnedrande smörja hennes låtskrivare brukar få ur henne.

När min son hör Estranged, med Guns n Roses, brukar han säga att det är hans favoritlåt. Han är två och ett halvt. Man må tycka mer eller mindre om hårdrock av olika slag, men ingen kan neka till att de var stora av ett skäl. Det är mer än man kan säga om Barby Hop, med låten "Ken Dance", på flera nivåer.

På måndag klockan 15.00 samlas vi utanför
SONY BMG MUSIC ENTERTAINMENT (SWEDEN) AB
Holländargatan 13
111 36 Stockholm

Ingetdjävlate står för tillhyggen (välj själv om du vill ha hötjuga eller fackla) och vi framför sedan våra välgrundade, välformulerade åsikter på ett konstruktivt sätt.
"Dö era djävlar, dö!!!!!" är det spontana förslaget på primärt meddelande, men vi är såklart öppna för alla förslag!

Mina barn, andras ungar

Igår var det födelsedagskalas för ett grannbarn. Han är över lag en sympatisk fyraåring. Detta kan inte ärligt sägas om alla andra barn på kalaset.

Min son brukar öppna konversationer med nya människor med "hej", liksom de flesta andra. Han är två och ett halvt. En fet, högljudd, skränig unge med glasögon och en ganska korkad uppsyn mötte däremot mig med repliken "Jag har sett Starwarsfilerna.". "Jaha. Tufft." sa jag ganska oengagerat. Jag hade lite naivt hoppats att min synnerligen oengagerade ton skulle verka en smula demotiverande. Men, i helvete. Ungdjäveln tar min replik som uppmuntran och börjar genast berätta exakt VAD i filmen som är tuffast.

Inget ont om Starwars. Jag uppskattar verkligen hjärndött våld, kampen mellan Onda och Goda som är så tydligt på ena eller andra sidan att det är uppenbart även för de Onda vem som är vem, och häftiga effekter och balla repliker. För all del. Men en sak ska man ha djävligt klart för sig. Starwars är inte en film att diskutera. Den skall ses. Den skall framförallt inte diskuteras med en skitunge på 5, med mobbarglasögon (ja, jag ska förklara en annan gång vad det är, för det finns), en påtaglig övervikt, och ett intellekt som tycks jämförbart med en ganska bright igelkott. Och nej, jag är tveksam till att alla på kalaset vill veta att han "öppnar dörrarna med sitt lasersvärd" när andra försöker få plats, eller att leksaksbilen han har hemma är mycket större.

Egentligen vet jag att det är hans föräldrar som lämnar övrigt att önska och borde arkebuseras, men jag är ändå djävligt sugen på att säga:
"Hörrdu, Snoris, peta upp glasögonen på näsan, sluta äta så djävla mycket skit och, för helvete, HÅLL KÄFTEN! Det finns fler bland de trettio här närvarande som vill prata, och någon av dem kanske har något att säga. Övervikt och glasögon och ett svårt handikappat intellekt har aldrig varit Jedi!

glad midsommar

bloggar du om din fantastiska hemgjorda sill? Primörer? Ulf Lundell-Söderlen-kryddad nubbe? Känner du den djuuuuvliga doften av nybakt bröd? Är du i en pittoresk Kirschsteigersk stuga på Landet? Blommor under kudden? Deltar du skrattande i ringdansen?

Isåfall är du på min lista. Själv har jag gin och is i frtsen, Indian Tonic och citron på lager. Rikligt. Svärmor ska få gingrogg.

Bäst dräpande replik till "...och varför deltar inte du runt stången?" vinner offentlig cred här!

Mobile Cynicism signing off!

Tack Krille!

Stort tack till Kristian för bilden!

Tedrickarnästa - FIRE IN THE HOLE!!!

Alla vi som sett filmen Starship Troopers minns när någon hittar ett "bug nest" och kastar in ett litet kärnvapen.

Jag har inga kärnvapen. och tedrickarnästet är digitalt, så jag hade fått nukea rejält. Fan.

Men detta var bara det värsta. På facebook såklart. Snart gör jag som Fettlana och dissar det. Hoppar av i farten liksom. En bekant (inte en vän, en bekant, som jag fram till för en liten stund sedan hade högre tankar om) har gått med i en grupp. En grupp med namnet:

"Lev livet, det går inte i repris!
En typiskt Tedrickarfloskel. Fy satan. Den ligger på tio i topp tillsammans med "Carpe Diem - fånga dagen!" (bara Tedrickaren själv är ju bildad nog att kunna uttrycket på Latin, varför det måste översättas!) Bilden här bredvid är gruppens presentationsbild. Några LJUVLIGA rosor, en softad skärpa och man har bara lust att använda alla grova ord på temat Blommor och Bin man kan komma på.

I denna FB-grupp kan man beskåda ett outtömligt galleri av Tanter, 35+*, med Piffiga frisyrer på vilka de lägger en halvtimme varje morgon och ändå ser ut som skit. Det är folk på thailändska stränder, som poserar i solnedgångar, det är folk som pussar sina DJUUUUUUUUUUUUUUUUUVLIGA barn, och det är en veritabel orgie i tomma dumheter!

Här kommer några fina citat, som folk skrivit på gruppens vägg:

• "Nothing lasts forever, so live it up, drink it down, laugh it of, avoid the bullshit, take chanses, and never have regrets... Because at one point, everything you did, was exactly what you wanted!! ♥" (Ja, på Engelska, eftersom det faller sig så mycket mer naturligt för henne. Och med hjärta.)


• "Glad att vakna varje morgon och se vad dagen har att dela.Tacksam för familj,vänner och mina kära systrar..Kram alla!!"


• "Så jävla sant. Nu är det sommar, skit i regnet på med ett par gummistövlaar. Och njut, sommaren är så kort, Lev livet idag"


• “Dream as if you'll live forever, live as if you'll die today.” (även detta på engelska, utan hjärtan)

Snälla, är det ok med er läsare att jag helt enkelt tar i rejält och skickar hela landet i atomstora bitar till omloppsbana runt avlägsen stjärna? Snälla?

Det gör ont i ögonen. Kanske för att jag försöker klösa ut dem.

ALLA NI I GRUPPEN ÄR PÅ MIN, STÄNDIGT VÄXANDE, DJÄVLA LISTA!!!!!

*Nej, man blir inte tant vid viss ålder, men somliga blir tanter alldeles för tidigt.

Sommaren är kass!

Damn right!
Och en av mina nya idoler heter Anneli Wikström. Hon formulerar väl vad jag sagt länge, och hon gör det när hon får chansen att recensera alla Tedrickares Älsklingsrockare, för inte ens Tedrickarna menar att Valsång är Rock. Nej, när det är party, då shake:ar Tedrickaren loss till Tomas Ledin.

Själv saknar jag egentligen ord,men det gör inte Anneli. Anneli, jag är kär i dig! Hör du det?

Annelis rescension i Metro

Kaffe, för HELVETE!

Hur i hela djävla världen är man funtad om man anställer en tedrickare på ett kaffehak som tar betalt för högkvalitativt, exklusivt, italienskt riktigt kaffe?

Djävla sopor!

Tedrickare förtär gärna, eller värmer händer på en mugg uppvärmd av, vatten, smaksatt med parfym, gräs och blommor med gulliga namn. Tedrickare kan aldrig i världen förstå vad riktigt kaffe är. Varianterna som serveras med mjölk (som cappuccino och latte) ska ha mjölk som är lätt uppvärmd, och fluffad till en homogen, krämig konsistens. Inte uppvärmd och kokt tills ett hårt skum formas ovanpå, vilket måste motas undan med en sked vid upphällning. Kaffeskummet ska inte ligga ovanpå kaffetochmjölken. Det ska vara en del därav.

Och framförallt, djävla tedrickarbrud, PARFYMERA INTE DINA HÄNDER INNAN DU GÖR MITT KAFFE FÖR DÅ STINKER LOCKET BILLIG PARFYM! Jag vill inte ha parfymerat kaffe. Hur svårt är det?

Du, bruden på kaffehaket härintill, du är fan på min lista, och jag har köpt kaffe av dig för sista gången.

Varför gör du som du gör?

... sjöng Linda Bengtzing på senaste plattan. Vi Tehatare undrar ofta detsamma när vi ställs inför våra medmänniskor. Eller, motmänniskor, om man så vill.

Denna gången är jag nyfiken på folk som använder politisk kvasiretorik för att få göra som de vill.

Låt mig först klargöra några grundläggande åsikter jag besitter:
1. Jag tycker det är vansinne att det ska kosta så sjukt mycket att köpa rätten att lyssna på musik eller se på film, och att så mycket av de pengarna hamnar hos andra är konstnärerna

2. Mitt förtroende för säkerhetstjänster i allmänhet är begränsat, och i synnerhet så för de människor som har möjlighet att läsa min epost, och allrahelst framförallt i extra synnerhet för den teknik som de själva bygger för att hindra sig själva från att läsa just mina mail. Jag är trots allt ingen terrorist. Än.

Med detta sagt:
Man kan tycka att det kan vara civil olydnad på ett konstruktivt vis, och man kan tycka en hel massa om att ladda ner musik på olaglig väg, men...

Är det därför alla skrikande snorungar med Tedrickarmammor som kommer med bullar till glina när de sitter framför datorn, ägnar sig åt det? Eller är det medelklassensynglens väg att vara precis lagom uppstudsig och framförallt: Är det för att det är gratis?

Ska vi göra ett litet tankeexperiment? Många av de som laddar ner gratis saker hävdar, att om det inte vore gratis skulle de ändå inte ha betalat för det, och således har ingen förlorat några pengar. De moralfilofosika vurporna i detta ska inte ens börja diskutera, utan tänk bara tanken, att att någon ställer tjugo stora pallar med dvd-filmer och cd-skivor på en plats dit du kan gå utan att någon ser dig, för att någon annan nästa dag ska komma och hämta dem.

Tänk dig att du, och alla andra, vet att de står där. Hur många ex tror du finns kvar dagen efter?

Hörrni, alla fetton som hävdar att det är ett politiskt ställningstagande att ladda ner gratis. Sluta hyckla! Ni vill bara inte betala. Säg som det där. Finns det gratis, så betalar man inte. Duh.

Kom igen, världssvält, krig, USA, Ryssland, Kina, Guantanamo, Sudan, Somalia, massvåldtäkter, mer svält, smältande polarisar, högerextremister i parlamentet, och ni gnäller över att ni måste pröjsa för musiken och att någon rent hypotetiskt kanske omutifallatt skulle kunna läsa ett mail ni skickat till polaren med dåliga bilder från helgens fylla?

Alla pretton som hävdar politik istället för den personliga radhusgirigheten som faktiskt styr er och dessutom fullständigt saknar perspektiv, NI ÄR FAN FAN PÅ MIN LISTA!!! (och då kryssade jag inte ens på er lapp igår)

Imorgon: Folk som krossar skyltfönster i rika områden för att det finns kackerlackor i Rosengård.

Hata Nyktron

Har du ett Nyktro i din närhet? Läs texten nedan och bedöm om inte vårt anspråkslösa förslag känns som ett bra val.

Nykterister är personer som inte dricker alkohol. Respekt till dem för deras val. Nyktron är också personer som inte dricker alkohol. Det är inte det som är problemet med dem. Nyktron går in för att frälsa världen från alkohol genom att högt och tydligt på alla fester redogöra för att de är nykterister. Det är de inte. De är Nyktron.

Nyktrot går på den fest som festkommittén anordnat till självkostnadspris . Nyktrot har därefter ett utbrott - vilket inkluderar tårar - över att snaps till maten ingår i kuvertpriset. Det är helt enkelt orättvist att Nyktrot ska tvingas betala för de andra gästernas extra nubbe (att slå ut på trettio personer. Pengamässigt.). När Nyktrot får svaret att då får du väl för helvete stanna hemma eller anordna nästa fest själv, jävla ickefestarrangör, blir Nyktrot surt.

Nyktrot förkunnar högt och tydligt att hon är gravid och därmed inte tänker sjunga med i den snapsvisa som innehåller ordet abort. Intresseklubben antecknar artigt.

Nyktrot visar sina trosor "av misstag" (men har inte alkoholintag att skylla på) och tvingar därmed resten av församlingen - inklusive nykteristerna - att bedöva sina sinnen med starksprit för att tvätta bort synen.

Ett Nyktro beklagar sig högljutt, länge samt mailledes i en vecka efter festen över att det inte erbjuds mer fantasifulla alkoholfria alternativ än Cola, Sprite, Lättöl och vatten. Till stor skillnad mot mångfalden alkoholhaltiga alternativ som består av Pripps Blå till maten samt snaps av modell HB.

Ett Nyktro saknar självklart körkort och kan inte användas som chaufför.

Nyktron gör hederliga nykterister till alkoholister i ren protest. Nyktron är en skam för mänskligheten och borde deporteras. Hägna in Öland med taggtråd, insituera landets alla Nyktron där och spräng bron. I all sin enkelhet ett strålande förslag.

Med önskan om snabbt tillfrisknande och en bättre värld
Signing out
Lene T.

Demotivational Rocks

På temat Affirmationsstenar har vi tagit oss friheten här på Tehatarnas forum, att framställa några prototyper mer i vår smak.

Sjuksköterskor och Te

Jag kände en gång en tjej vi kan kalla Camilla. Hon heter nämligen så. Eller, hette då iallafall. Jag har inte träffat henne på tio år. Då, när vi lärde känna varandra, för snart tjugo år sedan var hon ganska rolig. En tjej med lite ös i. Hon kunde busvissla från balkongen på sitt hyreshus, så att kompisen trehundra meter bort hörde och vände sig om.

Tiden gick, hon skaffade en pojkvän. Som faktiskt kan ha varit bland de tråkigaste jag mött. Vår kontakt bleknade bort, och vi hördes alltmer sällan. Hon flyttade till en annan stad och pluggade till sjuksköterska. Hon blev äldre mycket fortare än jag. Hon var plötsligt en tant, när jag knappt hunnit ta till mig studentlivet trots att jag pluggat längre än hon och var äldre.

Så, en dag, flera år senare, när vi hade bara sporadisk kontakt, blev jag bjuden på hennes inflyttningsfest. Det var huvudsakligen hennes sjuksköterskekollegor, och jag fick bevittna ett märkligt fenomen, som jag nästan bara observerat bland sjuksköterskor. Jag har haft mycket kontakt med sjukvårdspersonal på det privata planet i många sammahang, och har sett det där, men inte någon annanstans.

Dessa unga, egentligen ganska vackra, kvinnor titulerade resten av gruppen "Tjejer!" när de önskade väninnornas uppmärksamhet. De gjorde det, framförallt, i en ton som fick dem att låta som tanter 50+.

Jag började fundera. Hur kom det sig att de, som egentligen var ganska vackra, och log mycket, kunde framstå som så fantastiskt tråkiga. Det var då jag började se mönstret. De var Tedrickare. Allihop! De var mycket noga med makeup och hade klätt upp sig. Men de var mer "piffiga" än snygga. Faktiskt. Det var som om de köpt alltihop, ansiktsmålning, kjolar och vadetnuvar på pall på Coop Forum. De hade kollat förra årets modetidningar hos Frissan, och blivit Piffiga.

Jag började se mig runt i rummet, och noterade att skinnsoffan jag satt i nog strikt talat inte var fullt så hipp som ägarinnan ville göra gällande. Och resten av lägenheten matchade. Det var inte billigt. Det var inte sunkigt, det var inte second hand eller fattigt. Bara gudomligt tråkigt. Precis som Tjejerna. Fan va tråkiga de var. Smårasistiska, obildade, tråkiga människor med Malin Berghagen i bokhyllan. Och lite tantsnusk, men mest luft och glasfigurer i övrigt.

Tedrickare. Fyfan.

Jag har inte träffat Camilla sedan dess, och jag saknar det inte. Jag gav mig av tidigt den kvällen, och mötte ett gäng roliga typer och drack öl på en pub istället.

Och jag är inte ensam i världen. Det finns fler tehatare! Läs Fettlanas vackra text i Tidningen Varför

Varför gör du det du gör?

Tedrickare är lömska människor. De gör inget av det uppenbara skälet. De odlar inte blommor i sin trädgård för att egentligen tycker om blommor. De odlar blommor för att deras tedrickarväninnor ska Oooo:a och Aaaa:a över deras Ljuuuuuuuuuuvliga blommor. De dricker inte te för att de tycker om te. Egentligen. Utan för att de förväntas tycka om te.

De tycker egentligen inte det är särskilt roligt med barn, men de måste liksom säga till väninnorna att deras barn är så ljuuuuuuuuuuuvliga.

Jag cyklar till jobbet på morgonen. Jag har investerat i bra cyklar - en racer och mountainbike. Inga värstingar med det tuffaste av kolfiber, men bra cyklar, som håller för det jag gör med dem.

Jag har bra cykelkläder också. Inte märkesgrejor, men ett par riktiga cykelbyxor, och en bra tröja. Och hjälm och handskar. Man vill ha bra kläder när man cyklar fort, för det är jobbigt med ett segel i form av en fladdrig tröja. Och hjälm och handskar vill man ha för att minimera skadorna om man vurpar.

Varje dag cyklar jag förbi Tedrickare. Kärringar på 30+ som bestämt sig för att cykla till jobbet, vilket i sig är hedervärt, om det inte vore för att deras enda skäl att få göra det är att få köpa dyra, exklusiva cykelkläder. Jag vet vad grejorna kostar. Jag har sett dem, och gått förbi dem i affären. De här kärringarna har kläder som kostar mer än mina cyklar. Ihop. Och de har cyklar från Biltema. Ok, vad är du ute och gör, djävla Tedrickare? Har du blandat ihop Västerbron med Peaks Catwalk? Eller är du ute för att cykla? Prio 1 om du cyklar måste väl ändå vara cykeln?

Du, överutrustade snigel på två hjul som vinglar över hela cykelbanan på Västerbron, DU ÄR FAN PÅ MIN LISTA!!!

Det har framkommit åsikter från folk som inte är Tedrickare, att de faktiskt tycker om te. Jag vill därför påpeka att jag känner flera fina människor, som dricker te, som har vackra hem och som tränar yoga, men som inte är Tedrickare. Människor som, helt naturligt, därför att de råkar vara behäftade med god smak, får fina väggar och luftigt hemma, som verkligen tar vackra bilder, och som är galet snygga av all sin yoga. Och fina människor. Ni är inte Tedrickare, och jag kan berätta det för er muntligen över lunch imorgon.