Färgat plagg eller klarspråk?

En av de första stora jag upplevde var Ha En Röd Tröja För Burma för något år sedan. Det blev stort, och den gången visste alla vad som avsågs. Antagligen för att det var först.

Plötsligt har en massa ganska viktiga saker fått märklig symboler i form av Plagg I Viss Färg, Skriv Något Konstigt På Facebook, Sätt På Kalsingarna Ut Och In.

Tycker du att bröstcancer är dåligt? Vill du både göra något åt det och berätta för andra att du hyser åsikten? Ja, men köp då det rosa bandet som är etablerat sedan länge, och köp det dyrt.

Tycker du att det är synd om djuren, ja, men ge då SKITMYCKET pengar till lämplig välgörenhetsorganisation och sätt sedan deras klistermärke, med en tydlig lätt igenkänlig logga, någonstans där någon ser den.

Symboler är bara meningsfulla om folk vet vad de betyder. Klubbar för inbördes beundrar sprider inte kunskap, de påverkar inte opinion och de löser ytterst få problem, och sällan de för vilka klubbarna är skapade. Utöver den inbördes beundran då.

Och återigen påminns jag om att Fejjan är en djävla styggelse.

Besökare sedan 090601:

Dagis, eller Något stinker i Danmark!

När stora sonen gick på mellanavdelningen på dagis var vi lyriska. Allt funkade perfekt. Personalen var gudomlig med precis lagom mycket pedagogik, de hade värderingar vi ställde upp på, och barnen var trevliga där.

Nu har han börjat på storbarnsavdelningen och där är det tydligen ok att göra pistoler i snickarverkstan, med vilka man sedan leker Pang Pang på resten av dagis.

Idag kom frun för att hämta barnen och hittade stora sonen i en täckjacka (yttertyg i bomull) i hällregnet, genomvåt. På frågan om varför han inte hade regnjacka svarade personalen att han inte ville det.

Ja, jag vet hur han låter när han är lite trött, inte vill och blir grinig. Men, hörrni, om jag här hemma, som trött förälder med känslomässiga band till ungen, kan förmå honom att bära den där djävla regnjackan vid behov, då borde ni, som är proffs också fixa att inte låta en treåring sätta reglerna för vad som gäller för kläder ute i ett regnigt oktober. Finge han bestämma själv skulle han ha shorts, sandaler och den skitigaste favorittröjan han kunde hitta i tvättunnan. Bara. Och köra sparkcykel på motorvägen och bada i sjön och äta lunch till frukost och aldrig gå och lägga sig, utom mitt på eftermiddagen.

Prio 1: Barnen skall hållas hyfsat varma, torra och hela.
Prio 2: Barnen skall lära sig det som står i läroplanen, annat som är bra, och helst inte för mycket av det som är dåligt.
Prio 3: När ovanstående är uppfyllt skall barnen få bestämma så mycket som fungerar och är rimligt själva.

Förlåt, men under vilken djävla sten har de skrapat fram er? Är ni på riktigt? Det börjar bli läge att hitta annat dagis!


Besökare sedan 090601:

Barnkammare, den Österrikiska varianten

För inte så förfärligt länge sedan uppdages att en österrikare hade hållit sin familj i källaren länge.

Idag kan vi se hur det går till hos Engla. Engla har byggt en riktig liten bunker åt dottern i ett fönsterlöst rum med kala vita väggar.

Hur kan denna kvinna ha 128174 besökare senaste veckan? Hon säger ingenting! Hon kan ingenting. Hon berättar att hon ramat in dottens foto och att hon är gravid.

Någon, som har den som sin favoritblogg har kommenterat med "Godhjärtad tjej med utsökt smak och roliga inlägg."

Låt oss analysera meningen.
Godhjärtad. Hm. Se inledningen på detta inlägg.
Utsökt smak. Vita väggar och fönsterlösa rum och dyra saker, är det utsökt smak?
Roliga inlägg. Jag saknar ord. Något så humorlöst som detta får man leta efter. Jag vet, för jag har gjort det.

Någon annan kommenterar bloggen:
"Underbar tjej med hjärtat på rätta stället. Och så är hon himla snygg också!"
Vadå, "hjärtat på rätta stället"? På vad baserar du det? Att hon har rutiga filtar i sin vagn?

Det här är verkligen helt sinnessjukt. Det här är ju för fan som att äta mögligt mjöl direkt ur påsen, istället för att baka på något färskt!

Jag återkommer.


Besökare sedan 090601:

Tillbaka till källan

Jag har blivit tipsad om en vansinnigt populär blogg. Den är skriven av en tedrickare. Den värsta. Alla tedrickares moder. Hon publicerar flera inlägg om dagen. De handlar alla, tematiskt om... Ingenting. Verkligen, verkligen ingenting. Inte ens egentligen om inredning eller mode. Eller, jo lite mode blir det väl. Hennes blogg är hennes heltidsarbete. Ja, hon menar faktiskt att hon arbetar heltid med den. Flera inlägg om dagen. Hon gör ju research och samlar ihop bilder och sätter ihop dem i "collage". Dvs, bredvid varandra. Det tar henne hela dagen.

Hur liten hjärna måste man ha för att behöva en hel dag för att få ihop fem blogginlägg och en handfull bilder med texter av typen "En sån kappa ska jag nog köpa."?

Blondinbella är ett unikum av intellekt i jämförelse.

Jag hoppas kunna hitta inspiration här även i fortsättningen. Jag lovar att, trots att det är plågsamt och tungt, hålla skarpsinnets fana högt och med våld slita ut all världens dumhet ur de hålor där det häckar. Som hos Engla.


Besökare sedan 090601:

barnmusik. Igen

Barnen "tvingar" mig att lyssna på fruktansvärd barnmusik. En enormt pretentiös inspelning av "Törnrosa var ett vackert barn". Det låter för djävligt på fler plan än jag orkar reda ut!





Besökare sedan 090601:

Hata datorer?

Har jag månne valt fel bransch?

Jag tycker egentligen om mitt jobb, men eftersom det finns så mycket SKIT SOM ALDRIG FUNKAR SOM DET SKA kan jag aldrig ägna mig åt det.

SörmlandsKök HandelsBolag

Öppet brev till Sörmlandskök HB:

Hej Claes.
Va trevligt att du nästan hälsat på. Eller, Du kom ju inte längre än till brevlådan. Men där var du desto mer nitisk. Inte ett, utan två fina, likadana, ark om att sätta upp måttanpassade köksluckor.

Vet du, jag köpte ett skitbra kök hos IKEA för fyra år sedan. Det behöver inte bytas på länge än. Nästan allt annat i huset är slitet, men köket är fortfarande fräscht. Särskilt luckorna.

Så ni gör alltså måttanpassade köksluckor och sätter upp dem fint hemma hos mig? Enligt mina önskemål, förmodar jag, eller är det så att ni själva bestämmer?Oavsett så är jag en smula orolig. När ni inte ens kan tillgodogöra er de tre relativt enkla orden"Ingen reklam, tack!", då har jag en känsla av att ni kommer att sätta upp motivfrästa luckor med rökfärgat glas, och lysrörsbelysning utan köpa i mitt kök, och kanske komplettera med en sjungande fisk.

Jag hade gärna mailat er och framfört detta direkt, men det gick ju inte. Ni har ju inga mailadresser. Och er hemsida har ni glömt att skriva adressen till på utskicket. Det gick att hitta, men det var fan inte lätt. Jag tänker inte ringa och behöva förklara i tal för er hur svåra era intellektuella brister är, så jag hoppas ni hittar hit.

Tycker du det här var jobbigt, sådär offentligt? Du kan ju komma förbi och prata om det. Och hämta dina papper. Ge dem till någon som vill ha dem. Det finns ett skäl till att jag satt upp skylten. Faktiskt. Det handlar framförallt om att jag vill slippa dig.