Skadeglädje är glädje den också

När någon sett ner på dig, och berättat att "det är ju bara att..." om något du lagt två veckor på att reda ut, då känns det rätt bra att se, att även den personen behöver över en vecka på sig för att riva ditt arbete och göra om det, EFTER att förutsättningarna ändrats kraftigt vilket gjort uppgiften markant lättare.

Det är också skönt att höra dem säga ett "Jahaaaaaaaaaa...." till andra kollegor, som förklarar den där nya lösningen inte alls löser deras behov, (vilket den gamla gjorde, eftersom jag tagit höjd för de problemen, vilket, såklart, gjort lösningen mer komplex).

Ja, lite skadeglädje värmer.

Fast... Det är inte egentligen skadeglädje. Det är värmen av upprättelse. Jag var inte fullt så dum som någon annan lite diskret insinuerade. Det var visst inte fullt så lätt, som det först verkade. Nu, däremot, när han fortfarande inte är klar, nu är det bra djävla mycket lättare, än när jag skulle lösa det.

Så.... tugga på du. Den äckliga sörjan som åker runt runt i din mun, utan att bli tillräckligt liten för att svälja, har jag redan tuggat och svalt en gång.