Kay Pollock

Det är något förhäxat med den människan. Det sista som skrevs hos Idolerna, Tidningen Varför!, var ett inlägg om hur han förvandlat deras liv.

No pressure, nu. Ingen press. Ingen press. Det är bara en knapp procent av den vanliga mängden besökare en vanlig vecka som frågat om jag är död. Min svägerska var och lyssnade på honom häromdagen. Igår, kanske?

En bekant insisterade på att jag skulle läsa hans bok "Att välja glädje". Det är en tedrickarbibel. Den är förfärlig, och skriven precis för att attrahera tedrickare. Gräslig smörja.

Vi kan börja med att sammanfatta hans budskap:
"Om någon är dum mot dig, så är det för att de är dumma. Om du inser det, kan du lite överseende le åt dem, tycka synd om dem, och låta det rinna av dig." Ganska arrogant. Antingen är det ett spån, och då är det rätta att blogga anonymt om människan, eller kanske skvallra med en gemensam bekant och baktala honom. Eller också har han rätt, och då är de fan upp till dig att göra något åt dig. Inte, likt en tedrickare, säga "Jag är en stark person som säger vad jag tycker och en del har svårt att ta det." utan inse att du är en idiot som säger dumma saker.* Han behövde dessutom ganska nära två hundra sidor för att reda ut detta.

Nu till formen, för den är faktiskt värre än innehållet. Jag kan köpa att man mår bättre om man väljer att lägga sin energi på det som gör en lycklig, istället för det som gör en olycklig. Ens blogg blir förbannat tråkig, men det kan det ju vara värt. Men formen. Gud hjälpe mig! Men jag är ateist, och kommer inte undan. Formen!

Han menar att man ska ta hans små visdomsord, som han har här och där, ungefär som affirmationsstenar eller andra dumheter, och skriva på lappar och bära med sig och titta på ofta, för att påmninna sig. Han är noga med att man ska lägga ifrån sig boken ofta och reflekteeeeeeeeeeeeeera över hans kloka ord. Han är inte lite arrogant när han tror sig ha skrivit en ny bibel! Han instruerar också i udda typsnitt hur man bör läsa nästa stycke. Det kan se ut som "läs stillsamt...." eller på något annat tedrickarvis. Läsa stillsamt? Gärna med en kopp te i handen kanske?

Man är också sannolikt inte mogen för andra delen förrän man läst första två gånger med ett halvårs mellanrum. Jag sträckläste. Det gick rätt fort...

Nej, i helvete! Inget te. Ge mig en stor kopp kaffe, en whisky och hagelbrakare, så ska vi nog fan se till att mina medmänniskor håller käften istället för att säga saker jag ska behöva ödsla energi på att ignorera!


*"Du säge' dumma saaaake'!"