Hur kommer det sig att skurkar i filmer och böcker så ofta har någon extremt udda sjukdom eller annan tydlig fysisk avvikelse. Albino, udda hudåkomma, cancer precis i den del av hjärnan som gör att man kan känna smärta, blod i tårkanalen... ?
Det finns ju nästan ingen som har det där på riktigt.
söndag 3 juli 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En films uppgift är inte i första hand att beskriva verkligheten exakt som den ser ut, utan genom att extrahera och förtydliga vissa universella frågeställningar ge ett perspektiv på vad det innebär att vara människa.
SvaraRadera... säger manusförfattaren och filmskaparen Söderberg.
SvaraRaderaOch dessutom: Vem fan skulle orka se en realistisk film. Vardag och verklighet är ju precis det man vill fly ifrån när man ser film!
Just det:
SvaraRaderaGalloperande benskörhet är en snygg variant på en skurk.
...fast lyten och andra märkliga saker måste alltid upplevas som logiska och motiverade inom filmens egen logik
SvaraRadera...då slipper man undan med vad som helst/Filmskaparn
SvaraRaderaDet är ju lytet som gjorde dom missförstådda/mobbade och kvaddade, såklart. Därav skurtkaktigheten.
SvaraRadera