Varje gång någon som inte är gravt utvecklingsstörd eller kraftigt påverkad sätter sig bredvid mig på tunnelbanan känner jag mig en aning smickrad...
onsdag 12 oktober 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Besökare sedan 090601:
Så ska jag också börja tänka. Det måste underlätta.
SvaraRaderaKänner man ingen, tror mig vara en magnet för nedpissade alkisar.
SvaraRadera