DJÄVLA SOSSE!!!!!!!!!!!!

Det brukade min styvbror utbrista som tonåring. Han var inte så bright. Själv är jag mer klassiskt Liberal i min politiska åskådning, och då menar jag inte det där kvasifascistiska tramset Folkpartiet pysslat med de senaste 20 åren. Jag svär sällan med Sosse som skällsord.

Men... det finns delar av den gamla arbetarkulturen jag har djävligt svår för, saker som blev inaktuella redan på 50-talet. De sakerna hittar man framförallt i den del av idrottsrörelsen som har störst arv från Arbetarrörelsen. Fopoll.

Det är en kultur som gärna blandar friskt från det kommunistiska arbetaridealet och fascistiskt bildningsförakt, där Stor Och Stark och HjärnDött Lojal är viktigare än intellekt, där den som är bäst på att sparka boll är bäst Punkt, alldeles oavsett alla övriga argument. Det är en kultur som får väldigt stora konsekvenser på alla möjliga plan. Det är inte en slump att det är fopoll som drar Hulliganer som framförallt slåss. Ni som säger att "De är inte riktiga fopollsfans". Bullshit! Det är precis samma mekanism som säger att alla religioner obönhörligen fostrar även fanatiker. Det är en kultur som hyllar manlig avsaknad av intellekt, fysisk styrka och våld, och hånar allt som kallas kvinnligt och använder "Kärring" som skällsord för någon som är svag och allmänt dålig.

Det är inte en slump. Det är en stor kultur och de här sakerna sitter i väggarna.

Och vad som också följer med är Föreningsliv. Om mitt barn ska sparka boll, vilket han olyckligtvis både älskar över allt annat och är djävligt duktig på, måste även jag, som förälder, vara intresserad av att umgås all min lediga tid med de övriga apskaft som lyckats avla fopollsintresserad avkomma. Eller, avla avkomma som kan sättas i fopoll vare sig de vill eller inte. Jag förväntas tillbringa mina helger på fopollsplanen. Hela dagarna. Inte bara när min telning spelar, utan ALLA cuper. Alltid. Som om jag tyckte om att hänga på en djävla fopollsplan och höra Papporna prata om Fopoll som om de själva kunde flytta den där djävla kaggen 20 meter utan en infarkt. Dra åt helvete.
Nej, jag tänker inte tillbringa mina söndagar med att stå och sälja korv. Blir det tjat om det, tänker jag hala fram femhundra spänn, och säga att jag ger pengarna direkt till klubbkassan, utan att de passerar Solna Korv eller någon djävla tulpanförsäljare.

Jag tänker teama upp med andra föräldrar och dela på åkturerna till de där matcherna, för hur mycket jag än älskar mitt fopollsspelande barn, så har jag tre till. Jag kan till och med vara så storsint att jag lastar in 6 ungar på min vecka.

Jag kommer inte att sälja korv. Det händer inte. Jag kommer inte att umgås med de andra föräldrarna. Jag tycker faktiskt inte särksilt mycket om de flesta av dem och jag kunde inte prata om fopoll ens om jag ville. Men där har jag en backupplan. Om jag har min kamera med, har jag något annat att göra, och en bra ursäkt.

Nej, fan. Djävla föreningsliv, som kräver din tid. Min tid är helig. Vardagar debiterar jag 10-15 kronor per minut. På helg är det 50% till. Det är en djävla massa mer pengar än lite korvförsäljning. Men detta är ett arv från arbetarrörelsen. Du förväntas ha oändligt med tid, och du förväntas vilja ge den till föreningen.

Helt ärligt ska jag säga att jag hatar föreningsliv. Det är ett vansinnigt sätt att välja umgänge, som numera främst torde tilltala de som inte kan få kompisar på annat sätt, och dem vill jag inte umgås med utan att få rejält betalt.