torsdag 16 februari 2012

Och ja, jag är en av dem...

En av de små människorna, som knyter näven i fickan och inte gör Något. Jag frågar inte mannen mitt emot vem han hade tänkt skulle plocka upp hans kaffemugg. Jag bara tänker att han är en röv som slänger den där. Men jag säger inget. Precis som min far. Konflikträdd. Feg. Jag försöker lära mina barn något annat, en attityd och ett förhållningssätt som ger självkänsla och stolthet och de kommer att bli så besvikna när de inser vilken konflikträdd tunnis som försökt visa dem hur man gör. Som om jag visste.

Jag hatar det.

Men jag gör inget åt det. Jag knyter näven i fickan och åker vidare. Kanske kan jag uppbringa tillräckligt mycket ryggrad för att ringa mäklarens chef i eftermiddag för att kräva tillbaka mina pengar som hon stulit, men hoppas inte för mycket, gott folk. Själv sätter jag allt på kortet: hon kommer att se min knutna hand i fickan och få dåligt samvete och försöka göra rätt gör sig.

As if. Antagligen kommer jag bara att bli anmäld för sexuella trakaserier. Handen ser nog ut som en banan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar