fredag 11 september 2009

Myndigheter och blanketter

Varför måste jag berätta för både försäkringskassan, kommunen och pensionsmyndigheter när de alla kommer att kontrollera mina uppgifter mot de offentliga handlingar skatteverket har? Skriver jag rätt kunde de lika gärna ha tagit uppgifterna rakt av, skriver jag fel, varesig det är med flit eller slarv, är jag kriminell.

Det är ett system som uppenbarligen bara har ett syfte, nämligen att göra folk kriminella, om det går.

Hur kommer det sig, att jag är skyldig att fylla i en siffra på min deklaration, som jag kan ringa och fråga skattemyndigheten om? De kan ge det svaret direkt, över telefon. Varför då inte förtrycka värdet på den förtryckta blanketten?

Jag arbetar med data. Ganska stora mängder ofta. Inte fullt så stora som skatteverkets uppgifter om folks inkomster, men jag har ändå lärt mig, att man bara ska ha varje värde en gång. Har man samma värde på mer än ett ställe, kommer de förr eller senare att bli olika.

Hur djävla svårt kan det vara att fråga skattemyndigheten, som redan har de, per definition, korrekta uppgifterna, istället för att fråga mig?

Ni, era existensberättigandelösa djävla byråkrater, som sitter på myndigheter och försörjer er på att hitta på blanketter på rent djävelskap, må ni få andas tusen kamelers fisar i evighet, må ni ha endast blekt cellulosa att förtära tills era magar blöder, må ni tvingas, att på sisyfosvis, förses med en oändlig blankett och en penna utan bläck och hudflängning tills den är klar. Må era hundar få löss, och alla era släktingar och vänner plågas av hemmorojder tills högre makter färdigställt alla beslut fattade på domedagen!

Blocketpuckon

Du som säljer en en femton år gammal analog systemkamera i amatörklass, vad får dig att tro att du ska kunna få halva nypriset, när en ett år gammal digital dito kostar mindre?

Antingen försöker du lura okunniga, eller också är du riktigt riktigt dum och okunnig själv.

Du är på min lista!

torsdag 10 september 2009

Om sociala nätverk på internet 2

I ett svagt ögonblick, förmodligen när jag gjorde eftersökningar om någon bekant, registrerade jag mig på monstret StayFriends.

Somliga har lagt till mig där. Gamla klasskamrater. De flesta är jag rätt ointresserad av. De spännande människorna, dem jag faktiskt skulle vilja ha kontakt med, har inget behov av sådana här dumheter, utan kan ha ett rikt socialt liv utan att snoka reda på folk man av en anledning sedasn länge glömt. Eller, försökt glömma iallafall.

Nu tycker StayFriends att mina bekanta (Ja, någon av dem är faktiskt en riktig vän) ska bekanta sig med varandra. Människor vars enda gemensamma nämnare är att de någon gång känt mig ska alltså plötsligt ha något att säga varandra? Det inskränkta, rasistiska vårdbiträdet som gick i min grundskoleklass och skolkade ut sig redan i åttan och bor i en håla utanför en småstad, ska alltså plötsligt förväntas kunna bli bundis med kompisen från högskolan som doktorerat i matematik och dessutom engagerat sig i internationella välgörenhetsprojekt. Skulle inte tro det.

Djävla apskaft! Ni som säljer vänskap på nätet, ni är fan på min lista!

Vad hände med integritetsliberaltitetsdebatten?

Sedan Piratebay berättade att de tänkte göra sig en fet hacka och sätta den i ett skatteparadis i Karibien, istället för att betala den av staten utdömda skulden, har det inte hörts flasklock om rätten till fri media eller integritetsproblemen som uppkommer därför att... Därför att. Fan. Jag har glömt det. Det kan inte ha varit så viktigt... Djävla sopor. Skönt att slippa er och den evigt flödande dumheten som ständigt lämnade de glest hårbeprydda avfallshålen i era ansikten.

Tacka vet jag Idol, som tydligen precis har börjat. Det är viktigt nog att fylla alla löp i flera dagar!

För varje dag som går hittar jag fler anledningar att bygga en stor burk med mat och dass att tillbringa resten av livet i.

Om sociala nätverk på internet

Är tre hundra kompisar på Facebook ett tecken på att du har många vänner, eller på att du är en tragisk fan utan vänner, men med massor av bekanta?

onsdag 9 september 2009

Dagens personangrepp

Markus Birro, du är ett trångsynt djävla apskaft och du är på min lista. Din logik är obefintlig, din öppenhet inför alternativ till din egen erfarenhet är försumbar, och din förmåga att berätta för andra vad som är bra och vad som är dåligt i en värld full av gråskalor och oändliga kombinationer av skäl och situationer är pinsam.

Källa
http://www.expressen.se/kronikorer/marcusbirro/1.1699689/marcus-birro-det-finns-inga-lyckliga-skilsmassor

Markus, du är på min lista!

fredag 4 september 2009

Löpet häromdagen


Ja, det var några dagar sedan och bilden har legat en stund i telefonen.

Men jag kan inte låta bli att fråga mig hur arbetsmiljön tett sig på Aftonbladets redation fram tills de nyligen Kom Till Insikt!

Övervägt att duscha?